Svårt att få familjeåterförening – ansökningarna färre än väntat

Antalet ansökningar om familjeåterförening har inte ökat i takt med de positiva asylbesluten visar Migrationsverkets statistik.Bild: Niklas Tallqvist

Antalet familjeåterföreningar har ökat och antalet ansökningar likaså. Men ökningen är klart mindre än Migrationsverket räknat med.Det förvånar inte Flyktingrådgivningen.– Det har blivit så svårt att ansöka om och få familjeåterförening att antalet inte alls står i proportion till de positiva asylbesluten, säger verksamhetsledaren Pia Lindfors.

Flyktingströmmen till bland annat Finland år 2015 ökade antalet asylsökande tiofalt. Året därpå fyrfaldigades antalet positiva asylbeslut. Men:

– Antalet ansökningar om familjeåterförening har inte ökat i samma takt som de positiva besluten. Vi hade väntat oss fler ansökningar, säger Arja Kallakivi, direktör för resultatområdet vid Migrationsverket.

Vid Migrationsverket hade man förväntat sig 3 500 ansökningar i fjol, men antalet stannade på drygt 2 600.

– Vad det beror på kan jag inte bedöma, säger Kallakivi.

På Flyktingrådgivningen, som bistår asylsökande med juridisk hjälp, har man däremot en rätt så god uppfattning om saken.

– Antalet ansökningar om familjeåterförening rasade redan 2012, då en lagändring gjorde det omöjligt för anknytningspersonen i Finland att lämna in ansökan. En annan orsak är försörjningskravet, som infördes i fjol. Många som omfattas av försörjningskravet tänker att det inte är någon idé att ens lämna in en ansökan, eftersom kravet är så gott som omöjligt att uppfylla för dem som nyligen anlänt, säger verksamhetsledaren Pia Lindfors.

Skulle antalet ansökningar om familjeåterförening stå i proportion till antalet som fått ett positivt beslut borde det dessutom växa exponentiellt.

– Många har ju fler än en familjemedlem, påpekar Lindfors.

Svårt lämna in ansökan

Exakt hur mycket försörjningskravet påverkar antalet ansökningar är svårt att veta. Kravet innebär att också personer som sökt och fått internationellt skydd i Finland – alltså asyl eller alternativt skydd – ska kunna försörja sin familj. Till exempel för en familj på två barn och två vuxna ligger inkomstgränsen på 2 600 euro netto i månaden. Bara familjemedlemmar till personer som fått asyl är undantagna, och bara om de lämnar in ansökan inom tre månader efter asylbeslutet.

Men att lämna in en ansökan är inte alltid så lätt. Det är visserligen möjligt att starta processen elektroniskt, men sedan gäller det att infinna sig på ambassaden. Då familjemedlemmarna ofta befinner sig i konfliktområden, Finlands nätverk av ambassader tunnats ut, resehandlingar kan vara svåra att få tag på och en ansökan med osäker utgång kan vara en oöverkomlig utgift kan många ansökningar bli ogjorda. För till exempel afghaner gäller det att ta sig till New Delhi, för somalier till Addis Abeba och för irakier och syrier till Ankara för att lämna in en ansökan.

– Största delen av dem som lämnat in ansökan har gjort det inom tidsgränsen på tre månader. Men det är förstås möjligt att ansökan blir ogjord om man inte klarar tidsfristen. Någon särskild statistik över hur försörjningskravet påverkat besluten har vi inte, säger Kallakivi.

"Skapar onödig byråkrati"

Av dem som fick ett positivt asylbeslut 2016 fick sex av tio asyl, alltså flyktingstatus, medan resten fick alternativt skydd, humanitärt skydd eller skydd till exempel på basis av individuella humanitära skäl, som ofta gäller minderåriga. För alla dem gäller försörjningskravet från dag ett.

– Det här har förstås haft en stor inverkan på dem som fått alternativt skydd. Det är ju ofta svårt att uppfylla försörjningskravet då man inte varit så länge i landet, säger Kallakivi.

Alternativt skydd kan beviljas en person som inte uppfyller asylkriterierna men som i hemlandet hotas av dödsstraff, avrättning, tortyr eller annan omänsklig behandling eller straff som kränker människovärdet, eller om en person inte kan återvända till sitt hemland utan att råka i allvarlig personlig fara på grund av väpnad konflikt. Tidigare omfattades inte heller den här gruppen av försörjningskravet.

– De flesta låter förstås bli att lämna in en ansökan som de ser som chanslös, konstaterar Pia Lindfors vid Flyktingrådgivningen.

För syriernas del har Flyktingrådgivningen dessutom lagt märke till en tendens att fatta snabba beslut om alternativt skydd.

– Tidigare gjorde det inte så stor skillnad i praktiken om man fick asyl eller alternativt skydd eftersom reglerna för familjeåterförening var desamma, men nu är det jätteviktigt i vilken kategori man hamnar. Det skapar onödig byråkrati då de som märker skillnaden överklagar i hopp om att få asyl i stället för alternativt skydd. Har man olika statusar måste man verkligen noga överväga alla asylgrunder före beslut, säger Lindfors.

För ensamkommande barn som fått ett positivt asylbeslut i Finland har det redan länge varit svårt att få återförenas med familjen i Finland. Till exempel åren 2012 och 2013 fick sammanlagt 2 av 192 vårdnadshavare ett positivt beslut om familjeåterförening. I fjol var antalet 31, trots att 1 570 ensamkommande barn 2016 fick ett positivt asylbeslut. Också ansökningarna var få, bara 89 stycken.

På Migrationsverket försäkrar man att barnets bästa alltid beaktas i besluten, precis som lagen föreskriver.

– Får vårdnadshavaren avslag på sin ansökan är det säkert så att familjen inte tillräckligt beaktat barnets bästa då de skickat i väg barnet. Barnets bästa beaktas i alla beslut, säger Arja Kallakivi.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00