Svart är det nya svarta

Då det gäller språkbruk och ordval måste i synnerhet textproffs hela tiden tänka på en mängd regler, beakta kulturella konnotationer och parera historisk barlast. Bild: Wilfred Hildonen

"Vem sitter kvar med svarte Petter på hand?" Aj, där trampade jag i klaveret igen.

Den retoriska frågan om svarte Petter ställde jag häromveckan i en ledare som beskrev det alltmer halsbrytande nollsummespelet på aktiemarknaden.

Först var jag rätt belåten med den oskyldigt menade och i mitt eget tycke rätt träffande kortspelsanalogin. Men snart tog en lika livserfaren som bedrövad läsare kontakt och förebrådde mig starkt för vad hon upplevde som rasistiskt språkbruk. Samtalet satte i gång en tankeprocess: Vilka drag av kulturell rasism finns inbakade i vårt språk, vilka subtila signaler förmedlar normbildande medier och beslutsfattare genom sina ordval? I Svensk ordbok finns visserligen uttrycket "bli sittande med svarte Petter", det fungerar språkligt sett. Nu inser jag att uttrycket kan anses vara rasistiskt i dag, och att annat bildspråk är att föredra.


I somras, efter Black lives matter-protesterna i USA, drog hushålls-, leksaks- och presentartikeltillverkaren Martinex bort kortspelet Pekka (ursprungligen Musta Pekka, Svarte Petter) ur försäljning. "Svarte Petter har du kvar, spelet du förlorat har" lyder rimmet i den svenska varianten. Just den versionen – inte den finska – spelade jag under min barndom. Jag minns en kortlek där svarte Petter porträtteras som en sorts mästerkatt i stövlar. I äldre versioner är motiven en liten pojke som sitter på en kolhög, eller en sotare med borste och stege.

Men visst: jag kommer också ihåg en dammig kortlek med kolonialistiska motiv, undanstuvad på farmors vind. Bläddrar man vidare i kortpacken är det lätt att reta upp sig på de förlegade, könsstereotypiska motiven: kvinnorna sminkar sig eller sköter hushållet, männen och pojkarna framställs som handlingskraftiga och världsvana.

Är vi blinda för språkliga kvarlevor av vardagsrasism och vardagschauvinism – inklusive bildspråk och barnkultur?


En snabbsökning i arkiven visar att HBL mer eller mindre regelbundet publicerat texter och insändare med uttrycket svarte Petter under det senaste halvåret, inklusive citat från kommunala tjänstemän, beslutsfattare och näringslivspampar. Samma bildspråk används i tidningstexter i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och TT.

Men en tidning som HBL som månar om att vara samhälleligt medveten och inkluderande vill verkligen inte reproducera stereotypier i nyhetstext. Därför är det helt på sin plats med läsarreaktioner. Men omvänt: var och en ansvarar för sin egen tolkning. Frågan är ingalunda svartvit (ursäkta ordvitsen).

Häromveckan kom Mediespråksgruppen i Svenskfinland med nya rekommendationer: "afrofinländare" ska inte användas som en generell eller neutral benämning i nyhetstext, eftersom det kan tolkas helt olika utifrån "afrosvensk" eller finskans "afrosuomalainen". Om det är nödvändigt att nämna hudfärgen är svart det mest neutrala enligt språkvetarna.

Andra benämningar förblir laddade, inte heller mörk eller mörkhyad rekommenderas. Brun fungerar om en intervjuperson använder det om sig själv och sin grupp. Djupare resonemang står att läsa i Vit, svart eller brun: Handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg, på Länsstyrelsens webbplats.


Hade jag skrivit spader dam i stället för svarte Petter hade det varit "ännu värre", upplyser den förargade läsaren mig. Spader dam kan ha positiv eller negativ innebörd, beroende på om man spelar Maja eller bridge. Tolkningen är fri. Det populärkulturella namnet svarte Petter anspelar hursomhelst på den tyske ståtrövarhövdningen Johann Peter Petri (1752–1812), känd för sitt kolsvarta hår och polisonger. Själva kortspelet har sitt ursprung i medeltida hasardspel, man brukade sota ner ansiktet på förloraren som fick en liten svart mustasch. Svarte Petter finns i otaliga varianter, men är i grunden busenkelt: allt går ut på att samla par. En perfekt barnvakt, med andra ord. Då det gäller språkbruk och ordval är det däremot värre ställt: där måste i synnerhet vi textproffs hela tiden tänka på en mängd regler, beakta kulturella konnotationer och parera historisk barlast. Men ska vi lyda språkvårdarna så är "svart" faktiskt det nya svarta. Har någon förresten kontaktat danskarna och norrmännen – de har nämligen förvandlat sin spader knekt till Sorteper och Svarteper. Alternativt kan man använda jokern som svarte Petter – språket spelar även proffsen spratt.

Torsten Fagerholm är ledarskribent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning