Tuffa tider väntar för Merkel

Angela Merkels kristdemokrater blir även fortsatt största parti, men ser trots det ut att ha gjort ett katastrofval. Nu väntar tuffa koalitionsförhandlingar – och en lång rad framtidsutmaningar som hamnat i skymundan under valrörelsen.

Äntligen stod kanslern i talarstolen.

– Det är allt annat än en självklarhet efter så många år att vi återigen lyckats bli störst, säger hon från scenen på CDU:s valvaka i Konrad-Adenauer-Haus i Berlin, kort efter det att de första resultaten börjat trilla in.

Församlingen jublar, trots att resultatet ser ut att bli bland de sämsta i Kristdemokraternas historia. Någon ny stor koalition blir det inte, enligt SPD-ledningen. Återstår då en Jamaicakoalition, med Merkels kristdemokratiska union, liberala FDP och miljöpartiet De gröna. Högerpopulistiska AFD:s starka resultat – enligt tidiga siffror över 13 procent – ska nu analyseras, enligt Merkel.

– Nu vill vi vinna tillbaka de väljarna genom att ta deras oro på allvar, men framför allt genom en bra politik.

"Saknar strategiskt mål"

Tysklands framlidne exkansler Helmut Schmidt sade en gång att Angela Merkel visserligen är en skicklig taktiker, men att hon saknar strategiskt mål. Om den då 93-årige socialdemokraten hade rätt skulle det möjligen förklara varför den tyska politiken i allt högre grad tycks präglas av kortsiktighet.

Om några av framtidens stora frågor – digitalisering, infrastruktur och pensioner – har det varit märkligt tyst i valrörelsen. Nu hamnar problemen i knät på nästa regering, oavsett hur den kommer att sättas samman.

– Det är ett grundproblem att allt handlar om kortsiktiga intressen. Titta exempelvis på pensionerna, där det lovas alla möjliga förbättringar. När ekonomin kyls ned om några år blir det svårt att hålla löftena, säger Rüdiger Schmitt-Beck, professor i statsvetenskap vid universitetet i Mannheim.

Det liberala och näringslivsvänliga FDP – som ser ut att bli fjärde största parti med över 10 procent av rösterna – har försökt profilera sig när det gäller digitalisering, ett område där Tyskland är eftersatt. Förbättringar av bredbandstäckningen genom utbyggnad av fiber i hela landet har varit ett av partiets löften. Men det är mycket prat och lite verkstad, enligt Schmitt-Beck.

– FDP har ju ingen direkt bild av vad de vill göra och hur de ska göra det, de säger bara "det här behövs, det är viktigt", säger han.

Låg reformtakt

Angela Merkel är inte känd som en offensiv politiker. Reformtakten de senaste fyra åren har varit låg, och många stridsfrågor har desarmerats genom att Merkel avstått från att sätta ned foten och sätta en långsiktig kurs. I längden är den metoden inte hållbar, tror Kerstin Völkl, doktor i statsvetenskap på Martin Luther-universitetet i Halle-Wittenberg.

– I pensionspolitiken har CDU inga tydliga förslag. Även försvarsmakten är i ett prekärt tillstånd, säger hon.

Schmitt-Beck nämner också CDU:s konservativa bayerska systerparti CSU:s inställning till den tyska bilindustrin för att illustrera problemet. Partiledaren Horst Seehofer har bland annat avfärdat en tuffare reglering av branschen i kölvattnet av dieselskandalen, med motiveringen att bilindustrin är grunden för det tyska välståndet.

– För tillfället kanske det är så, men bilindustrin är i stor fara, eftersom den fortsätter försöka optimera förbränningsmotorer, trots att man tydligt kan se att det inte har någon framtid.

Och integrationen – ett politikområde som blivit allt mer laddat i Tyskland efter krishösten 2015 – är ett projekt för årtionden framöver, tror Schmitt-Beck.

– Det kommer att kosta mycket både räknat i pengar och ansträngning. Det är en gigantisk utmaning.

Fakta

Möjliga koalitioner

Stor koalition: CDU/CSU och SPD. Har styrt Förbundsrepubliken Tyskland vid tre tillfällen (1966–1969, 2005–2009 och 2013–2017), och DDR vid ett tillfälle (1990).

Svartgul koalition: CDU/CSU och FDP. Styrde Tyskland under stora delar av 1960-talet under både Konrad Adenauers och Ludwig Erhards ledning, därefter på 1980- och 90-talet under Helmut Kohls ledning och 2009–2013 under Angela Merkels ledning.

Jamaicakoalition: CDU/CSU, FDP och De gröna. Modellen har aldrig prövats på nationell nivå, men har förekommit två gånger i delstatsregeringar: i Saarland (2009–2012) och i Schleswig-Holstein (sedan 2017).

Trafikljuskoalition: SPD, FDP och De gröna. Modellen har aldrig prövats på nationell nivå, men har förekommit i bland annat förbundsländerna Bremen (1991–1995) och Rheinland-Pfalz (sedan 2016).

Rödgrön koalition: SPD och De gröna. Styrde Tyskland under förbundskansler Gerhard Schröder 1998–2005. På delstatsnivå prövades konstellationen första gången i Hessen 1985–1987 och är numera relativt vanlig.

Rödrödgrön koalition: SPD, Vänstern (Die Linke) och De gröna. Konstellationen är kontroversiell i Tyskland på grund av Die Linkes rötter i DDR:s statsbärande parti SED. Har aldrig förekommit på nationell nivå, men en rödrödgrön delstatsregering styr i Thüringen sedan 2014. 

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00