Petter Orpo varnar kommuner: Svåra beslut om utbildningen väntar

Låt kommunerna beskatta. Samlingspartiet och Petteri Orpo vill i motsats till Centern inte ge landskapen beskattningsrätt. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Kommunalvalet En stor börda försvinner från kommunernas axlar då social- och hälsovården ska flyttas till landskapen. De får i stället koncentrera sig på sin livskraft. Men Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo räknar med att kommunerna har en del svåra utbildningsbeslut framför sig.

I dag finns det 311 kommuner i Finland. Hur många är de om tio år?

– Om tio år är kommunerna färre än i dag. I samband med kommunreformen under föregående valperiod talades det om ett slutligt antal på under hundra kommuner, men nu är det främst tal om att kommunerna minskar med några tiotal under de kommande åren, säger Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo i FNB:s valintervju.

Kommunreformen blev aldrig av men nu ser kommunerna ut att bli av med sin värsta utmaning då landskaps- och vårdreformen flyttar över de ekonomiskt sett svåraste ansvarsområdena till landskapen.

– Hittills har vi haft social- och hälsovårdsfullmäktige i kommunerna. I fortsättningen kan vi koncentrera oss på kommunernas livskraft, planläggning, bildning, miljö, fritid och motion, säger Orpo.

Centern ville också ge landskapen beskattningsrätt men det motsatte sig Samlingspartiet. Enligt Orpo säkerställer beskattningsrätten och den allmänna behörigheten kommunernas roll. Han tänker inte heller i framtiden gå med på att överlåta beskattningsrätten till landskapen.

Orpo säger att också regeringen inför kommunalvalet bör betona kommunernas roll. Det första landskapsvalet blir i januari om ett år.

– En del av de våra har sagt att de inte ställer upp i kommunalvalet eftersom de koncentrerar sig på landskapsvalet i stället.

2012 var Samlingspartiet det största kommunpartiet; SDP låg över två och Centern över tre procentenheter efter. Av dessa tre är det bara Samlingspartiet som strävar efter att ställa upp fler kandidater i valet i vår jämfört med senaste kommunalval.

Inför kommunalvalet vill Samlingspartiet profilera sig som försvarare av utbildning och bildning. Oppositionens kritik mot regeringens nedskärningar i utbildningen besvaras reflexmässigt av Orpo.

Enligt honom har regeringen tvingats skära ner i universitetens, högskolornas och yrkesutbildningens finansiering, men inte rört kommunernas statsandelar eller grundskolornas och gymnasiernas grundfinansiering. Nedskärningar i yrkesutbildningen föreslogs redan under föregående valperiod.

Skillnader i dagvårdstänk

Finland fortsätter urbaniseras och kommunernas fullmäktige tvingas också följande valperiod fatta svåra utbildningsbeslut. Orpo säger att småbarnspedagogiken och grundskolan också i landets östra och norra delar måste finnas inom rimligt avstånd. Därför kan man inte stänga hur många skolor som helst.

– Det är ett av kommunernas grunduppdrag och också en fråga om grundläggande rättigheter. Äldre barn klarar sedan av längre resor.

Regeringen har gett kommunerna möjlighet att spara i dagvårdsutgifterna. De planerade höjningarna av dagvårdsavgifterna drog regeringen sedermera tillbaka och för låginkomsttagande familjers del sänktes avgifterna. Dagvården är ett av de teman där man kan skönja skillnader mellan partierna inför kommunalvalet. Både De gröna och Samlingspartiet profilerar sig som bildningspartier, men De gröna motsätter sig större dagisgrupper och slopandet av den subjektiva rätten till dagvård, även om det skulle innebära att man måste ta lån. Orpo i sin tur betonar vikten av en balanserad offentlig ekonomi även i kommunerna.

– Det var en vettig åtgärd att begränsa den subjektiva rätten till dagvård. Om båda föräldrarna är hemma är det motiverat med halvdagsvård.

Kommuner i trängd ekonomisk situation ska också få möjlighet till större dagvårdsgrupper, anser han.

Vilket är ditt budskap till finlandssvenskar som oroar sig för svens­kans framtid i Finland?

– Finland är ett tvåspråkigt land och det är bra så. Svenskspråkiga bör erbjudas samma rättigheter och service som finskspråkiga.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning