Svår ekvation för kyrkan

Via kyrkoskatten skall löner och kyrkofastigheter underhållas. Dessutom skall pengarna räcka till stöd för de fattigaste.

Den lutherska kyrkan i Finland vill vara både ett religiöst samfund och en affärskoncern samtidigt. Bo Holmberg och biskop Björn Vikström visar genom sina insändare (HBL 30.12.2017, 3.1) hur svår denna ekvation är. Jesus och hans lärjungar levde av allmosor. Kanske var några välbeställda fiskare. Jesus fäste ingen vikt vid pengar. Han uppmanade alla som ville följa honom att göra sig av med sina ägodelar.

Då lärjungakretsen omvandlats till en statlig institution under Konstantin den stores tid (300-talet) blev det nödvändigt med ordnad ekonomi. Prästerskapet skulle ha sina löner och kyrkor byggas. Från den stunden betalades en separat avgift till kyrkan så som varit praxis också i Jerusalem för templets del. Att den katolska kyrkan under påven Julius II kopplade denna skatt till avskrivning på personliga synder (avlaten) var ett politiskt beslut. Den gamla Peterskyrkan hade sånär rasat ihop, påvens kassa var tom. Ökad beskattning var enda utvägen, och den gjordes behaglig genom avlatsklausulen. Påven Leo X fortsatte byggandet av Peterskyrkan, men också hans kassa var tom.

Den evangelisk-lutherska kyrkans situation i dag är lik Roms på Luthers och Leos tid. Via kyrkoskatten skall löner och kyrkofastigheter underhållas. Dessutom skall pengarna räcka till stöd för de fattigaste. Skatten är inte en allmosa på frivillig väg. Den är en form av avlat, där man genom betald församlingstillhörighet får sociala tjänster, det vill säga dop, vigsel, begravning och gravplats. Gudstjänsterna kostar inget utom kollektslanten.

Denna kyrkans kärnverksamhet har ett enda mål: att bereda den enskilda människan en plats i himmelriket efter döden. I dopet blir vi medlemmar i Guds rike, genom gudstjänsten får vi syndernas förlåtelse för stunden och genom begravningsritualen öppnas dörren till gudsriket. Vad kan en människa mera begära i utbyte för betald skatt?

Tyvärr minskar kyrkans medlemsantal och därmed finansiella underlag. Orsaken kanske beror på att kyrkan inte mera "säljer" evangeliet, det vill säga löftet om evigt liv för dem som tror på Jesu försoningsoffer. Från biskop till lekman framhålls att kyrkans säljprodukt är fattigvård, klimatförändring, likställdhet, tröst vid olyckor och goda sociala tjänster. Kyrkan är "för denna världen" medan Jesus talade om en plats i himmelriket. Det gjorde också Luther då han framhöll att himmelriket kunde nås endast genom tron på att Jesus försonat våra tillkortakommanden, inte genom goda gärningar. I dag är lutherdom synonymt med flit och arbetsamhet.

Som leverantör av sociala tjänster tävlar kyrkan med organisationer som Röda Korset, Unesco, Rädda barnen och staten. Utan tro känns kyrkoskatten kanske överflödig.

Att pånyttföda tron på Gud såsom Jesus avsåg kan vara en lika svår uppgift som det var för apostlarna att rå på de greko-romerska gudarna och filosoferna. Det krävs kanske till och med martyrskap.

Peter Elg Vanda

Svenska Sigtunaskolan lockar med högklassiga studier i anrik och internationell miljö

Intresserad av en internationell gymnasieutbildning och av att testa dina vingar utomlands? På svenska Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket kan det förverkligas under trygga och inspirerande förhållanden som samtidigt öppnar många dörrar. 15.2.2019 - 09.22