Svamp och metangas unika fynd i Siljansringen

Siljansringen i Dalarna bildades för 380 miljoner år sedan. Meteoritkratern visar sig nu ha varit en perfekt miljö för kolonisering av mikroorganismer. Bild: Henrik Drake

Svamp som levt under syrefria förhållanden i en meteoritkrater för 40 miljoner år sedan förbluffar forskarna. En annan unik aspekt av fynden är att svampen verkar ha bidragit till produktion av växthusgasen metan.

Siljansringen i Dalarna är Europas största meteoritkrater med en diameter på över 50 kilometer. Den bildades för 380 miljoner år sedan och den djupt uppspruckna berggrund som ett meteoritnedslag lämnar efter sig har nu visat sig vara en perfekt miljö för mikroorganismer.

Forskare har hittat fossil svamp långt ner i berggrunden, vilket är de första bevisen på att komplext liv har tagit sig så här djupt ner i en krater.

– Den levde där för nästan 40 miljoner år sedan och det som är verkligt intressant är att de verkar ha varit inblandade i en process där de gått ihop med andra typer av mikroorganismer, mer primitiva arter, och tillverkat växthusgasen metan, säger Henrik Drake, som är docent vid Linnéuniversitetet.

Otrolig upptäckt

I Siljansringen har man länge letat efter naturgas, Vattenfall gjorde bland annat ett större och omtalat projekt på 1980-talet, och det är i samband med sådana borrningar som forskarna nu fått tillgång till de borrkärnor som gått flera hundra meter ner i urberget.

– Det verkar som om bakterier och svampar kan vara de okända nyckelspelarna som är med och tillverkar växthusgas. Det är en ganska otrolig upptäckt eftersom man inte tänker sig att svamp över huvud taget ska kunna leva så djupt ner i berget, säger Henrik Drake.

Livets evolution

Metan är en stark växthusgas, bra mycket starkare än koldioxid, så alla sådana här naturliga utsläpp av metan är viktiga att kartlägga, säger Henrik Drake.

– Vi tror inte att det bara sker i Siljans krater, det är här vi nu har hittat processen för första gången, men det kan finnas under ytan på hela jorden.

Forskarna räknar med att fyndet kommer att få stor uppmärksamhet utomlands.

– Att vi kan hitta liv så djupt ner i en meteoritnedslagsplats ger inblickar i livets evolution och sökandet efter liv på andra planeter. Men det kommer att krävas fler undersökningar på andra platser för att belägga den här symbiosen och se hur mycket metan som bildas och hur fort det går.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Jordnära studier drar fullt hus på Keuda Saaren kartano

Mer läsning