Svagt år för Lapplands rovfåglar

Lapplands pilgrimsfalkar fick 302 ungar i år. Häckningsutfallet är måttligt, enligt Forststyrelsen. Bild: Mostphotos

Några av Lapplands ståtligaste rovfåglar lyckades dåligt med häckningen i år. Samtidigt är allt fler ryggradsdjur hotade i hela världen.

Årets rovfågelinventering i Lappland visar att havsörnens och pilgrimsfalkens häckningar lyckades medelmåttigt. Kungsörnen lyckades sämre än i snitt, och jaktfalken ligger fortsatt riktigt risigt till.

Forststyrelsen som koordinerar inventeringarna i norr uppger att det går bäst för havsörnen, som klarar sig fint också i skärgården. I Lappland ringmärktes 75 havsörnsungar i år, och arten sprider sig.

För kungsörnen, som är allmännare än havsörnen i norr, såg det bra ut på våren då man noterade fler bebodda revir (376) än någonsin, men på grund av sommarens usla väder och dåliga födoläge kläcktes bara 146 ungar som nådde ringmärkningsålder.

Pilgrimsfalken lyckades medelmåttigt: 133 häckningar gav 302 ungar. Jaktfalken är fortfarande oerhört utsatt. I år kläcktes bara 16 ungar, vilket ändå är något fler än under den mest katastrofala perioden 2009–2014.

Forststyrelsen tackar de fågelskådare som frivilligt jobbade över 300 dagsverken i terrängen. Utan dem skulle kännedomen om bestånden vara betydligt sämre. Inventeringsresultaten behövs dessutom, för kungsörnens del, för rennäringens revirbaserade kompensationssystem.

Årets anspråkslösa häckningsresultat i Lappland är beklämmande med tanke på att dagrovfåglarna rent generellt är överrepresenterade på den inhemska rödlistan över hotade arter. Hela vår fågelfauna uppvisar en negativ trend då 36 procent av arterna är hotade mot 24 procent i den föregående rödlistningen.

Globala förluster

I en global översikt av den biologiska mångfalden uppger WWF att antalet ryggradsdjur i hela världen har minskat med hela 58 procent från 1970 till 2012. Det betyder alltså att det i dag finns mindre än hälften så många individer av däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar än det fanns för drygt 40 år sedan.

WWF-rapporten Living Planet som publicerades i torsdags bygger på forskningsdata och uppföljningar av över 14 000 djurpopulationer av mer än 3 700 arter världen över. Så här räknat är förlusten av biologisk mångfald kring 2 procent om året, och något trendbrott syns inte till. Det står i bjärt kontrast till Finlands och andra länders löften om att hejda förlusterna till 2020.

Enligt WWF är den största orsaken till nedgången förlorade eller försämrade livsmiljöer, vilket i klartext innebär att människans ökande konsumtion inte till fullo är ekologiskt hållbar.

– Då vi röjer skog för boskapsuppfödning eller odlingsmark förstör vi samtidigt ekosystem som många organismer är beroende av, säger WWF Finlands generalsekreterare Liisa Rohweder.

Mycket av den globala miljöförstörelsen sker i utvecklingsländer, men den biologiska mångfalden minskar också i Finland. När regeringen spikar nya energi- och klimatmål kommer uttaget av energived att öka, vilket medför risker för en del skogslevande arter. Miljörörelsen har varnat för att klimatpolitiken inte får gå ut över naturskyddet.

Samtidigt behövs åtgärder som bromsar klimatförändringen. Till exempel jaktfalken, som akut hotas främst av äggsamlare och annan ofredning, är beroende av bytesdjur som i sin tur hotas av klimatförändringen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning