Sunniva Drake bedriver gerillaverksamhet för flyktingarnas rättigheter

Frivilliga kvinnor jobbar i det fördolda medan politikerna blundar för en människorättskatastrof som äger rum i Finland, säger bibliotekschefen, feministen och människorättsaktivisten Sunniva Drake. Hon hör till krafterna bakom flyktingdemonstrationen som pågår på Järnvägstorget.

Flyktingprotesten mot den finländska asylpolitiken på Järnvägstorget i centrum har nu pågått i över två veckor, tidvis i sibirisk snöyra. De huvudsakligen irakiska och afghanska flyktingarna som motsätter sig avvisningarna av nödställda asylsökande har fått stöd i form av mat, dryck, varma kläder och husrum av tiotals finländska frivilliga som slutit upp bakom flyktingarnas sak.

En av eldsjälarna är människorättsaktivisten Sunniva Drake, till vardags bibliotekschef i Sellobiblioteket i Esbo, som nyligen belönades med författarorganisationen Finlands PEN:s yttrandefrihetspris för sitt engagemang i flyktingfrågor. Drake säger att hon för ungefär ett år sedan tappade tron på det finländska systemets förmåga att ge flyktingarna en rättvis behandling. Därför måste civilsamhället ta saken i egna händer genom direkt aktion, menar hon.

– Jag levde länge i tron att vårt system fungerar, att de som måste få asyl för att saken gäller liv och död verkligen också får det via våra lagliga kanaler. Men så drev regeringen genom lagförändringar som lett till att massor av människor som hotas till liv och lem får avslag på sina ansökningar. De kan inte stanna kvar och de kan inte heller resa hem, säger Drake.

– Lagförändringarna begränsar till exempel asylsökandes rätt till rättshjälp, fortsätter hon. Det är totalt ofattbart att alla inte är jämlika inför lagen. Jag tror att det kom som en chock för många finländska kvinnor.

En chock just för kvinnorna?

– Ja, jag säger kvinnorna därför att ungefär 90 procent av dem som frivilligt ställer upp för flyktingarna verkar vara kvinnor.

Varför det?

– Kanske handlar det i grund och botten om våra manliga och kvinnliga roller. Det är mödrarna som agerar när det är kris, det är de som ställer upp när det handlar om liv och död, säger Drake, som varit starkt engagerad i den feministiska rörelsen sedan 1970-talet.

Underjordisk verksamhet

Drake upplever att hon och många andra frivilliga är tvungna att ägna sig åt gerillaliknande verksamhet för att försvara flyktingarnas människovärde.

– Vi har lämnat in flera klagomål mot Migrationsverkets agerande, men det är svårt att ställa en statlig organisation mot väggen då besluten ligger på politisk nivå och asylprocesserna har grundlagsutskottets godkännande. Vi måste själva föra gerillaverksamhet för de mänskliga rättigheternas skull, genom konkreta insatser i det fördolda: mat, kläder och husrum åt asylsökande som fått negativa asylbeslut. Det här förekommer hela tiden, och jag är glad över att se att civilsamhället fungerar när det behövs.

Själv talar Drake, som har en lång bakgrund som politisk aktivist, gärna offentligt för flyktingarnas sak. Men hon oroar sig för att den galopperande hatretoriken stänger munnen på många andra.

– Många kvinnor är villiga att hjälpa till, men de vill inte synas offentligt på grund av alla häftiga attacker man utsätts för så fort man stöder flyktingarna, alla vansinniga påhopp och hot mot ens egen familj. Tyvärr tar myndigheterna inte tillräckligt kraftigt itu med spridningen av hatretorik. Snart är den normaliserad.

Demonstrationen på Järnvägstorget går in i sin tredje vecka. Vad tror ni att ni kan uppnå med protesten?

– Redan det att problemet konkret syns i centrum är ett steg i rätt riktning. Majoriteten är kanske inte riktigt på det klara med att det som pågår i Finland är en människorättskatastrof. Målet är att komma till tals med den politiska ledningen, i första hand med statsminister Juha Sipilä.

Föreslår flyktingfristäder

Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio besökte protestlägret i slutet av förra veckan. Hon hoppades på tålamod av demonstranterna, försäkrade att felaktiga asylbeslut tas om och att myndigheterna jobbar så gott de kan i en krävande situation.

Sunniva Drake litar inte längre på att byråkratin kan lösa situationen. Hon föreslår i stället radikala åtgärder på kommunal nivå.

– Eftersom det här handlar om politiska beslut är också lösningen politisk. Men det går för långsamt att vänta på nästa regering. Därför borde stora städer som Helsingfors grunda fristäder där papperslösa får personkort och språkundervisning. Flyktingarna skulle i så fall förbinda sig till att försöka komma in i samhället genom språkstudier och jobb. Storstäder som New York trotsar till exempel Donald Trumps utvisningar av papperslösa, Helsingfors kunde göra likadant i asylfrågan, skisserar Drake.

– Vad ska vi göra med alla radikaliserade tanter som förlorat tron på samhället och blivit laglösa? undrar Sunniva Drake. Bild: Cata Portin

Nu finns det ändå många som säger att Finland saknar resurserna för att ta emot stora flyktingströmmar, att det varken finns jobb eller pengar. Hur svarar du på det?

– I ett längre perspektiv är det fel tänkt. I framtiden blir det tvärtom dyrare för samhället om vi inte satsar på bättre integrerings- och sysselsättningsåtgärder nu direkt. De människor vi tar emot är inte brottslingar, men om det inte finns vägar in i samhället för dem kommer de att sysselsätta myndigheterna mycket mera framöver. Själva integreringen är naturligtvis inte problemfri, det har till exempel räknats ut att det i medeltal tar något i stil med fem år innan en invandrare börjar betala samhället tillbaka.

Ju mer som görs i ett tidigt skede, desto ljusare är framtidsutsikterna, anser Drake.

– Vi sitter verkligen i pisset inom 5, 10, 20 år om vi inte bygger upp fungerande system för att bättre integrera nyanlända. Flyktingströmmen tar inte slut. Vi har just nu massor av kunniga människor, till exempel hundratals ingenjörer, som går och dräller. Om det finns ett negativt asylbeslut får de inte jobb någonstans, trots att det i praktiken skulle vara möjligt att få ett separat arbetstillstånd. Bättre integrering skulle också gynna det finländska småföretagandet. Den sortens verksamhet är starkt förankrad i exempelvis många irakiers, afghaners och somaliers arbetskultur.

Du har själv tagit initiativ till olika slags integrerande verksamhet för flyktingar. Vilka är de viktigaste sakerna att tänka på för att integrationen ska fungera?

– Språk, språk och språk. Därför har jag till exempel varit med om att ordna språkkaféer i Sello i Alberga två gånger i veckan, med tiotals frivilliga finländare och 50–60 immigranter. De kan väldigt många olika saker, men utan språket har de ingen nytta av sina kunskaper. Vanliga diskussioner och mänskliga kontakter är vägen in i samhället.

Ser du någon lösning på asylproblematiken?

– Jo, men vi behöver mer värdediskussion i politiken. De enda värderingarna som finns just nu är ekonomiska kalkyler och nedskärningsberäkningar. Frågan är hur länge civilsamhället orkar kämpa. Och vad ska vi sedan göra med alla radikaliserade tanter som förlorat tron på samhället och blivit laglösa?

Sunniva Drake

Född 1955

Författare och människorättsaktivist, bibliotekschef i Sellobiblioteket i Alberga i Esbo

Gift med författaren Fredrik Lång, barnen Markus, Andreas och Fredrika

Tilldelades nyligen författarorganisationen Finlands PEN:s yttrandefrihetspris för sitt engagemang i flyktingfrågor, bland annat för kampanjen #sunnileaks som lyfter fram negativa asylbeslut och som blev startskottet till en intensivare granskning av Migrationsverket.

Ställer upp i kommunalvalet som obunden kandidat för De gröna.

På biblioteket i Sello har Drake arrangerat samtalsgrupper mellan invandrare och finländare.

Flyktingdemonstrationen på Järnvägstorget har pågått i över två veckor. Situationen är eldfängd i och med att där samtidigt ordnas en motdemonstration under parollen Suomi ensin (Finland först).

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54