Sture Fjäder vill fortsätta jobba: "Det finns inte bara en enda fackrörelse"

Sture Fjäder, som fyller 60 på onsdag, saktar inte farten som Akavaordförande utan ställer gärna upp för en period till. Han vill utmana Europaskeptikerna och se hur allt tar form när arbetsmarknadens inflytande inte ser ut som förr. – Vi kan nämligen ha inflytande, men då ska vi leverera.

En fjäder, två fjädrar, tre fjädrar.

På 1700-talet angav antalet fjädrar på ett fjäderbrev hur snabbt ett bud skulle levereras med posten. Sedan kom frimärkena.

Men för filatelisten Sture Fjäder är samlandet av frimärken och gamla fjäderbrev inte ett uttryck för snabba bud, tvärtom: En paus från det.

– Som Akavas ordförande är man det 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Det går egentligen inte att säga något utan att samtidigt vara Akavas ordförande. Därför behövs det någonting annat som motvikt.

I dagens läge betyder en Fjäder offentlighet på ett ögonblick. Under Sture Fjäders tid har Akava fått mycket publicitet, men det har också blivit en del debatt och reaktioner. Senast till exempel Fjäders tweet om skattepolitiken, där han framhöll att det behövs en skattereform där alla deltar och progressiviteten är mindre.

Fjäder påpekar att det han säger är sådant som representerar den linje som producerats av Akava som organisation. I Akavas skattepolitiska program står det att marginalskatten inte borde överstiga femtio procent.

– Det jag säger är inte mina personliga åsikter. Jag kan ju inte som ordförande låta bli att uttrycka Akavas åsikter, som har godkänts av vår styrelse, säger Fjäder.

Sture Fjäder har en politisk bakgrund, numera med partibok i Samlingspartiet, även om han tidigare deltog i kommunalpolitiken som SFP:are. Därför brände det till också när han i ett inlägg sade att de som kritiserar hans utspel är aktiva vänsterpolitiker. Då konstaterade Fjäder att det kunde ha blivit osagt.

Fjäder anser ändå att det är naturligt att det råder och vädras olika åsikter, också om de program som godkänts i Akavas styrelse.

– Alla 600 000 medlemmar kan inte ha samma åsikt om allt. Inte ens alla medlemmar i ett parti har det. Det gäller att inte vara så känslig i dagens läge där allting som sägs är ute i realtid. Men det har inte heller varit så stora tvister, säger Fjäder.

"Kan inte avstå från förändring"

Sture Fjäder är hård på att prata. Det går undan, det är slalom nerför ordbacken så det stänker. Särskilt när det blir tal om de stora omvälvningar som sker i arbetsmarknadsparternas roll och allt det som hände då projektet med storfacket startades och begravdes. Men det är konstellationer som Fjäder hunnit fundera på i många år.

Händelserna har blottat hur kontinentalplattor rör sig, i politiken och på arbetsmarknaden. Fjäder som följt med förändringen beskriver det så här.

– Man måste hänga med och förstå att man inte kan låta bli att förändras. Vi har snabbt gått från att indirekt ha ett slags "vetorätt" som arbetsmarknadsparter, även om det inte stått i någon lag. Det har luckrats upp under 2010-talet.

Men det behöver inte vara negativt, säger Fjäder.

– I en parlamentarism bestämmer riksdagen, men en fiffig regering lyssnar på arbetsmarknaden. Det är så mycket lättare att driva frågor då.

Fjäder säger att inte heller "Södra kajen" – Finlands näringsliv EK – tänker så, att de vill låta bli att komma överens och låta regeringen bestämma.

– Vi vet nämligen alla att det kommer olika regeringar av olika färg, och det kan inte bli så att vi med fyra års mellanrum pendlar mellan olika beslut som berör vårt arbetsliv eller våra pensioner. Därför känner man av ett visst tryck, att det lönar sig att komma överens.

Vill fortsätta till 2024

När Fjäders nuvarande mandatperiod som ordförande går ut år 2020 är han 62, men planen är klar – att ställa upp för omval igen, fram till 2024.

– Det talas om ålder på fel sätt om man inte tänker på den mentala åldern, säger Fjäder och skrattar – "min mentala ålder är mycket yngre".

Senast Fjäder ställde upp hade han en motkandidat, och striden stod kring inställningen till att gå med i storfacket. Motkandidaten ansåg att Akava inte kan bli en organisation som ställer sig på sidan om eller riktar sig inåt.

Fjäder säger att han inte överraskades av att det inte blev något.

– Det har egentligen aldrig funnits bara en enda fackföreningsrörelse, fast man talar om "fackföreningsrörelsen", funderar Fjäder.

Akavas medlemmar är högt utbildade, men i arbetslivet i dag finns också de som har låga inkomster bland de högt utbildade, det finns de som jobbar i offentliga sektorn, det finns olika politiska åsikter. Klistret är att Akavamedlemmarna har högre examen.

– Våra medlemmar ser i allmänhet inte en konflikt mellan kapital och arbete, utan är med och skapar tilläggsvärde och vill ha fair play, att alla får en del av det tilläggsvärdet. Även om kollektivavtal fortsättningsvis behövs, tror jag att dess betydelse blir mindre, säger Fjäder.

Mer individuellt arbetsliv

Han anser att det är löntagarrörelsen som måste förbereda sig på att bemöta det arbetslivet.

– Det är där vi måste förnyas. Vi behöver utbilda alla resurser på organisations- och företagsnivå. Inte bara utbilda förtroendemännen, utan alla människor måste kunna förhandla och få information och kunskap.

Fjäder anser att det inflytande som facket har kommer från ett resultatansvar som är större än förr.

Han visar med händerna.

Bild: Cata Portin

– Jag anser att inflytandet egentligen är lika stort i dag, men det är smalare. Regeringen ger ramar för det vi ska komma överens om. Hur mycket inflytande vi har beror på resultatet: Vi får nog inflytande, om vi levererar.

Lobbar för EU:s framtid

Det kommande året förbereder sig Fjäder för påverkan på en annan nivå – den allmänna debatten i allmänhet, och den om EU i synnerhet. Den inre marknaden, forskningssamarbetet i Horizon och Erasmus-utbytet är så viktigt för Finland att "det skulle bli fans dyrt att lämna EU", säger han.

– Men det behövs inte bara ekonomisk tillväxt, utan hållbar tillväxt behöver också kunskapstillväxt, demokratitillväxt, delaktighetstillväxt, säger Fjäder.

– EU är såpass stort, att det är naturligt att frihandelsavtal görs på EU-nivå. Med den värdegrund Europa har finns det inte risk för sådana avtal där arbetsmarknaden dumpas. Det Europa folk vill ha är mänskligt.

Att helt sluta arbeta finns inte riktigt på kartan för Fjäder. Om han inte blir omvald tar han det med ro, säger han. Troligtvis kommer han inte att sluta syssla med något – frivilligarbete, expertarbete, någonting.

Antagligen dra sig tillbaka till Hangö, Hangö som aldrig gått ur honom, Hangö som präglar samlingen av frimärken, brev och vykort.

Det har att göra med hembygdskänsla. Post som gått över Hangö hamn – man vill samla på något från hembygdens historia, på samhällshistoria, säger Fjäder.

Och så är det lite humor också i fjäderbreven – namnet förpliktar.

PROFIL

Sture Fjäder

Född: 14 mars 1958 i Hangö

Aktuellt: Fyller 60 på onsdag

Familj: Hustru Camilla Uhlenius-Fjäder. Två vuxna barn, en son och en bonusson

Jobb: Ordförande för Akava sedan 2011.

Utbildning: Ekonomie magister och socionom

Politik: Har suttit i Hangö stadsfullmäktige två perioder för SFP på 1980-talet, numera medlem i Samlingspartiet.

Karriär: Har arbetat vid Lärarförbundet och vid Ekonomförbundet, där han småningom blev intressebevakningsdirektör. Fjäder blev styrelsemedlem vid förbundet för högre tjänstemän YTN och senare styrelsemedlem i Akava. 2007 blev Fjäder ordförande för YTN, och 2011 ordförande för Akava.

Fritid: Sysslar med filateli, har samlat vykort från Hangö och fjäderbrev. Läser gärna biografier, och just nu en bok om ledarskap i expertorganisationer.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46