Studielånen ökar snabbt – "Attityderna har förändrats"

Studieskulderna har nästan fördubblats under de senaste fem åren. Lånet har blivit ett billigt sätt att finansiera studierna med, men en professor i sociologi som HBL talat med är skeptisk till nyttorna med det lånebetonade systemet.

I september 2017 sänktes studiepenningen för högskolestuderande med cirka 85 euro till 250 euro per månad. Studerande överfördes dessutom till det allmänna bostadsbidraget, vilket innebar att bostadsbidraget inte längre var en fast summa utan beroende på hela hushållets inkomster.

Samtidigt höjdes statsborgen för studielån från 400 till 650 euro per månad för studerande som studerar i Finland. I höstas skrev HBL att studiestödsreformen lett till en kraftig ökning av studieskulder, och sedan dess har studieskuldsstocken ytterligare ökat med en halv miljard euro. Enligt Finlands Banks statistik har finländarna nu sammanlagt nästan 3,1 miljarder euro i studielån. Det genomsnittliga lånebeloppet år 2017 var 6 831 euro – 650 euro mer än året innan.

Olli Tuomikoski, ekonom på Finlands bank, säger att studiestödsreformen säkert haft en stor inverkan på att studieskuldsstocken vuxit så kraftigt under den senaste tiden.

– Det kan också delvis handla om en attitydförändring. Färre studerande jobbar nu vid sidan om studierna, vilket kanske beror på att det är svårare att hitta jobb, säger Tuomikoski.

På OP säger affärsområdesdirektör Päivi Jääskeläinen att också banken märkt att studielånet blivit ett populärare sätt att finansiera sina studier.

– Attityderna mot studielån verkar ha förändrats. Man ser att lånet blivit en morot som uppmuntrar att snabbt utexamineras och komma in i arbetslivet. I kombination med låga räntor är det ett billigt och vettigt sätt att finansiera sina studier.

Hon har uppfattningen att de flesta antingen tar ut hela beloppet, 650 euro i månaden, eller inget alls.

De stora lånen ökar

Det är allt fler som har studielån. I fjol hade över fyrahundratusen personer studielån, enligt Folkpensionsanstaltens statistik. Det var en ökning på trettiotusen från året innan och hundratusen från år 2013.

Från och med år 2014 kan staten ersätta en del av studielånet ifall man avlägger sin examen inom en viss tidsfrist.

Samtidigt som allt fler har studieskulder är även de enskilda lånebeloppen allt större. Antalet personer med lån mindre än 2 000 euro har minskat, medan nästan tiotusen personer nu har mer än 20 000 euro studielån. Det är en ökning med över tretusen personer från året innan. För tio år sedan var de drygt tusen.

Texten fortsätter efter bilden.

Antalet personer med studielån, liksom lånebeloppen, har ökat kraftigt de senaste åren. Bild: Ksf Media

Studielånskompensationen infördes år 2014, men antalet personer med studielån ökade med en cirka två procents årlig takt redan några år före det.

– Från år 2010 till i dag har räntenivåerna sjunkit ganska mycket, så det kan också ha lett till att studerande är mer optimistiska till sin egen ekonomi, säger Tuomikoski.

I förhållande till andra hushållslån är räntorna betydligt lägre för studielån. Medelräntan för nya studielån är nu drygt 0,5 procent, medan den för bostadslån är cirka en procent.

– Men trots den lägre räntenivån måste också studielånet betalas tillbaka.

Är ni oroade över att allt fler studenter blir skuldsatta?

– Ökningen av studieskulderna är betydlig och i allmänhet är vi bekymrade över hushållens växande skuldsättning, säger Tuomikoski.

– Skulderna går alltid ut över den framtida konsumtionen – om man tar lån nu måste man betala det tillbaka någon gång i framtiden. Visserligen är studieskuldsstocken i nuläget relativt liten i förhållande till andra konsumtions- och bostadslån.

Även Jääskeläinen påpekar att studielånen som helhet inte är särskilt stora, men att dess betydelse för individen beror på lånets storlek och de egna inkomsterna.

Studielånen utgör sammanlagt 2,5 procent av hushållens alla lån. Bostadslånen står för tre fjärdedelar och konsumtionskrediterna för 12 procent, enligt Finlands banks färskaste statistik. På tre år har hushållens skuldsättning ökat med 7,5 procent eller nästan 9 miljarder euro.

Många investerar studielånet

Många av de studerande HBL pratat med säger att de investerar åtminstone en del av studielånet i aktier eller fonder. Det är för dem ett sätt att få sina första erfarenheter av börsvärlden, samtidigt som de kan dra nytta av att staten kommer att betala en del av lånet.

Det finns ingen statistik över hur utbrett fenomen det handlar om, men Päivi Jääskeläinen på OP tror inte att det är så vanligt.

– Jag tänker mig att de allra flesta nog tar studielån för att det övriga studiestödet inte räcker till för att leva.

Hon tar inte ställning till om det är bra eller inte att investera sitt studielån.

– Lånets huvudsakliga uppgift är att täcka kostnaderna för studierna, men i övrigt uppmuntrar vi alltid att spara mindre summor också under studietiden, säger Jääskeläinen.

Ojämlikt med betoning på lån?

– Utan vidare gynnar ett lånebaserat system dem som inte behöver oroa sig över sin ekonomiska situation, säger Jani Erola, professor i sociologi vid Åbo universitet.

Han säger att utbildningen går allt mer i arv ifall den är avgiftsbelagd. Han är ändå osäker till vilken grad det finländska lånebetonade studiestödssystemet kommer att öka på det, eftersom det också uppmuntrar till snabbare studier.

Man hör ofta att vårt högskolesystem är en av de mekanismer som allra mest spär på ojämlikheten. Erola håller med.

– Det är svårt att komma på ett system som inte skulle gynna de högre samhällsklassernas möjligheter att studera.

Han förstår att man gått in för det mer lånebetonade studiestödet för att försnabba utexamineringen, men tror inte att nyttan kommer att vara så stor.

– Lika väl kunde man erbjuda en starkare studiepenning och belägga det med hårdare kriterier. Jag tror inte att den nuvarande modellen är särskilt förmånlig. Det som har störst betydelse är ändå huruvida utbildningen är avgiftsfri eller inte. Ofta betonas utbildningens betydelse för individen, men direkt eller indirekt så gynnas även samhället av det. I nuläget är finländarna i själva verket inte ett så högt utbildat folk, och man borde därför uppmuntra till att avlägga en andra eller tredje examen, säger Erola.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00