Studie: Besöksförbud kan leda till ökad viktnedgång, smärta och oro

Samtidigt som besöksrestriktioner inom vård och omsorg kan bidra till att begränsa smittspridningen kan de även ha negativa effekter för patienter och anhöriga. Det visar en färsk svensk-japansk studie där man har gått igenom den internationella forskningen i ämnet. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Att inte få träffa sina anhöriga kan få konsekvenser för hälsan och välmåendet under lång tid, säger forskaren Karin Hugelius vid Örebro universitet.

Coronatidens besöksförbud och restriktioner inom äldreomsorg och sjukvård påverkar patienter och anhöriga negativt. Det visar en färsk svensk-japansk studie.

Karin Hugelius, ambulanssjuksköterska och forskare i krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet, har tillsammans med forskare från Japan granskat 17 studier från olika länder som handlar om konsekvenserna av besöksrestriktioner som under pandemin införts inom äldreomsorg och sjukvård.

"Vi blev förvånade över att det redan finns så pass många studier som tittar på detta. Det blev också tydligt att besöksrestriktioner har väldigt många biverkningar som drabbar både patienter och anhöriga – och som också påverkar dem som jobbar inom sjukvård och äldreomsorg", säger Hugelius i ett pressmeddelande.

Viktnedgång, smärta och oro

En del av biverkningarna är fysiska, till exempel att äldre går ned i vikt då de inte får träffa anhöriga eller att patienter efter en operation upplever mer smärta.

"Vi kunde också se att oro, frustration och ångest ökar, både hos patienten och hos de anhöriga. Om till exempel ett barn är sjukt och bara den ena föräldern kan delta i vården så påverkar det hela familjens relationer negativt", säger Hugelius.

Forskaren Karin Hugelius vid Örebro universitet säger att det är viktigt att vara medveten om besöksrestriktionernas negativa effekter. Bild: Anna Lorentzon/Örebro universitet

Utmaning för personalen

Besöksförbuden och restriktionerna innebär även en utmaning för vårdpersonalen. De måste ägna mer tid åt att hålla de anhöriga informerade om läget.

"Vi såg till exempel att det kan uppstå konflikt när sjukvården vill avsluta en livsuppehållande behandling och de anhöriga inte har varit med och träffat sin sjuka familjemedlem. Då finns en risk att den anhöriga upplever att vården inte har fungerat tillräckligt bra", säger Karin Hugelius.

Viktigt att hitta praktiska lösningar

Forskarna drar slutsatsen att det är viktigt att göra medvetna och kalkylerade bedömningar innan man inför restriktioner.

"Besöksrestriktioner har funnits länge inom sjukvården, men det finns egentligen få studier som visar vilken effekt det har på smittspridningen. Här behövs mer forskning", säger Karin Hugelius.

Och även om det är rimligt att anta att besöksrestriktioner kan bidra till att begränsa smittspridning, så menar Hugelius att det är viktigt att vara medveten om konsekvenserna som kan bli långvariga.

"Jag hoppas att både beslutsfattare och de som jobbar inom vården försöker hitta praktiska lösningar för att hålla ihop familjer, även under pandemin. Det kan till exempel handla om att använda digitala verktyg eller om att möjliggöra att personliga möten genomförs under smittsäkra förhållanden", säger hon.

Studien har publicerats i International journal of nursing studies.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning