Studerande: Svårt veta vad utrustningen kommer att kosta

Nej, studierna på andra stadiet behöver inte vara helt gratis. Däremot borde skolorna bli tydligare med vilka kostnaderna är. Det anser Melissa Enestam och Jenny Nygård som studerar vid yrkesskola.

En lektion i make up pågår i yrkesinstitutet Prakticums salong i Helsingfors. Här övar blivande kosmetologer på varandra men också på externa kunder.

Undervisningen i sig är gratis, men det finns en hel del utrustning som den studerande behöver stå för själv. Kosmetologutbildningen hör till de dyraste vid skolan, tillsammans med frisörs-, kock- och tekniklinjerna.

Alla behöver en egen uppsättning penslar, fotvårdsinstrument, arbetskläder och arbetsskor. Det handlar om specialprodukter som sammantaget kostar kring 500 euro. Dessutom tillkommer dator – en nödvändighet i så gott som alla utbildningar i dag.

– Vi fick en lista i början med vad vi behöver men inte fattade vi att fotvårdsinstrument och smink blir så dyrt, säger Melissa Enestam som tar sin examen i vår.

Pia Öhman är socialhandledare vid Prakticum. Hon säger att det några gånger per år uppstår lägen då någon av de omkring åttahundra studerande inte klarar av att skaffa nödvändig utrustning eller böcker. Då försöker hon och övrig personal hitta lösningar.

– Från skolans sida skulle det vara bra med en öppenhet från början: det här kostar det.

Sminket står Prakticum för men penslarna är personliga. Det finns förmånligare och dyrare alternativ att välja mellan. Bild: Cata Portin

Hon tycker att det är bra att medborgarinitiativet om avgiftsfri undervisning på andra stadiet har aktualiserat en diskussion om utbildningarnas faktiska kostnader. Enligt henne är det dessutom viktigt att sätta dem i proportion till de studerandes inkomster. "Någon hundralapp" kan betyda väldigt mycket, i synnerhet om utgifterna är oförutsedda.

För en 17–19-åring som bor hemma är studiepenningen som regel 38,66 euro i månaden – föräldrarnas låga inkomster kan höja beloppet till högst 97,67 euro i månaden. För den som bor på egen hand handlar det om 101,74 euro i månaden i studiepenning plus bostadstillägg.

Jenny Nygård läser till närvårdare. För hennes del är det främst böcker och dator som kostar – att få tag på svenska böcker på biblioteket är svårt. Hon jobbar för att få ekonomin att gå ihop och också mindre utgifter spelar stor roll. Ändå tycker hon inte att studierna ska vara helt gratis. Hon frågar sig varifrån de pengarna i så fall skulle tas. Bild: Cata Portin

Jobb nödvändighet

Jenny Nygård läser till närvårdare och för varken henne eller Melissa Enestam har pengar påverkat valet av utbildning – och det är uppenbart att de brinner för vad de gör – men båda pusslar för att få ekonomin att gå ihop och jobbar vid sidan om studierna.

– Jag arbetade också när jag bodde hemma. Ekonomin i vårt hushåll räcker inte till, säger Nygård.

En helt kostnadsfri utbildning för alla tror hon ändå inte på – för även de pengarna måste tas någonstans ifrån säger hon. Däremot talar hon och Enestam för bidrag vid behov, och också till exempel möjlighet att få köpa utrustning billigare. Ett bättre system med återanvändning av böcker skulle också vara bra.

Det andra och tredje studieåret har en större del av studiematerialet i närvårdarutbildningen varit digitalt, vilket enligt Jenny Nygård är en lättnad. Att få tag på studieböckerna på biblioteket kan vara svårt.

– Jag tycker inte att vardagen ska behöva kretsa så mycket kring pengar när man är i den här åldern. Studierna ger redan i sig stress.

Jenny Nygård och Melissa Enestam är snart färdiga med sina tre år på Prakticum. Kostnaderna för den tre år långa utbildningen klarnade för dem när de hade börjat, och de efterlyser tydligare information och förutsägbarhet. Bild: Cata Portin

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33