Studentexamen som vattendelare

Bild: Wilfred Hildonen

Inträdesförhör slopas eller får minskad betydelse i framtiden till förmån för studentexamen. Det ställer krav på livsavgörande beslut och fokusering redan i tonåren.

I vår ska krävande inträdesförhör bli mindre omfattande eller helt slopas. I stället avgörs intagningar till våra högskolor i högre grad eller helt av den sökandes resultat i studentexamen. Hur det egentligen kommer att bli ska varje högskola avslöja i oktober.

Situationen är mycket ovanlig då vårens sökande ännu inte vet hur urvalen kommer att gå till. Blir det alls inträdesförhör och i så fall i vilken form? Och om urvalet sker enbart utifrån studentexamen för dem som söker in för första gången: hur poängsätts då vitsorden i de olika ämnena?

Varför tidtabellen för reformen är så pressad är obegripligt.

Undervisningsministeriet meddelade för en dryg vecka sedan att man tillsammans med högskolorna har dragit upp riktlinjer för hur studerandeurvalen ska göras. Det hela bottnar i regeringens spetsprojekt om en snabbare övergång till arbetslivet.

Meningen är att de nya urvalssätten ska minska antalet "onödiga" mellanår och få de unga att inleda studierna tidigare. Med politiska beslut kan man i alla fall inte förbjuda nybakade studenter att ta ett mellanår.

Urval ska basera sig mer eller helt på studentexamen eller yrkesexamensbetyg. Om inträdesprov i alla fall hålls ska de vara enklare än tidigare så att de inte kräver lång förberedelse av de sökande. Tanken är att behovet av att delta i prepkurser då försvinner.

Det nuvarande systemet anses ha varit dyrt för högskolorna och tungt för de sökande. Att genast då studentexamen är avklarad börja plugga för ett omfattande inträdesförhör är givetvis inte så lyckat.

Det har också varit mycket svårt att komma in på vissa studieinriktningar utan att först gå en relativt dyr prepkurs. Nästan 80 procent av alla som har sökt in för att studera juridik har gått prepkurs och hälften eller nästan hälften av dem som sökt till medicinska studier eller till handelshögskolor. Det har lett till ojämlikhet för sökande med svagare ekonomiska resurser.

Det finns i alla fall en risk att prepkurserna för inträdesförhör ersätts av prepkurser inför studentskrivningarna.

Farhågorna kring det nya systemet är många. Framför allt kan man fråga sig hur bra det är att en 16-17-åring tvingas avgöra sin framtid, sin studieinriktning och sitt yrkesval då hen planerar sina gymnasiestudier och sin studentexamen.

Eleverna mognar också i olika takt och den som är lite sen kanske inte inser betydelsen av eller orkar pressa sig till toppbetyg i gymnasiet med studentexamen som allt avgörande final.

Motivationen hos studerandena kan komma bättre fram i inträdesförhör. Den som klarar sig bra i förhöret har visat sig motiverad att ta in just den form av kunskap som behövs i de kommande studierna.

Man kan också fråga sig om man med vitsorden som den studerande har fått i studentexamen kan dra rätt slutsatser om en persons lämplighet för vissa högskolestudier?

Studentexamen ska också reformeras i samma veva. Enligt ett förslag som presenterades i våras ska den i framtiden passa bättre som utslagsgivande inför högskolestudier. Det gäller examens sammansättning, vilka valmöjligheter man har, hur proven struktureras och själva skrivningarna.

Förslaget om att minska provtiden för skrivningarna från sex till fyra timmar kan ifrågasättas. Omfattande kunskaper i ett ämne kan inte nödvändigtvis testas på fyra timmar och samtidigt ska proven bli utslagsgivande också med tanke på urvalen till högskolor.

Det ska bli fler möjligheter att höja vitsorden och det ger en chans till för dem som av någon anledning inte har lyckats så bra.

Men gymnasiet får inte bli bara en förberedelse för själva studentexamen och åtföljande studier inom en viss sektor, skolan borde också ge en bred allmän bildning för det kommande vuxna livet.

Den reformerade intagningspraxisen i högskolor bör utvärderas efter några år.

Har de antagna klarat studierna sämre i jämförelse med tidigare studerande då inträdesförhören hade en större betydelse? Har antalet studerande som avbryter studierna eller byter studieriktning ökat? Har den ökade pressen på gymnasieeleverna satt några spår? Har de tidigare prepkurserna för inträdesförhör ersatts av kurser för gymnasieelever?

Om ett eller flere svar på de här frågorna är ja bör reformen omprövas.

Till exempel en kompromiss med ett system där en viss kvot fortsättningsvis kan få en studieplats genom ett lyckat inträdesförhör borde diskuteras.

Tommy Westerlund Ledarskribent

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33