Studenters fartmätning kan ge ny hästkunskap

Chalmersstudenten Isabelle Backman sätter upp mätutrustning inför fredagens sista tävlingsklass i Scandinavium. Ett datorchip med radar mäter hästarnas hastighet strax före, precis över och strax efter ett utvalt hinder. Bild: TT/Björn Larsson Rosvall

Att hästar hoppar högt ser man varje dag i ridsporten. Men hur snabbt hoppar de, egentligen?

En grupp studenter från Chalmers söker svar med mätningar under de stora hästtävlingarna i Göteborg. Ny teknik kan få gammal kunskap att omprövas.

Det är nu fjärde gången studenter på Chalmers tekniska högskola gör unika mätningar under den internationella hästveckan i Scandinavium i Göteborg. I år mäter man hästarnas fart vid tre punkter – strax före hindret, över hindret och strax efter hindret. Utrustningen, i form av ett datorchip med radar, flyttas så att man mäter vid olika hinder.

– Det finns en del teorier om hur hästen ska hoppa. Att den inte ska accelerera, utan hålla samma hastighet före, över och efter, för att kunna fortsätta i balans, säger Isabelle Backman, maskinstudent som är en av årets "hästmätare" från Chalmers.

Jämn fart i toppen

Men hur det är i verkligheten har, såvitt känt, ingen mätt upp systematiskt. Förrän nu. När data samlats in, ska de analyseras.

– Det är första steget för att kunna se om det är något man kan jobba vidare med och dra slutsatser av, säger Isabelle Backman, som själv har hopphästar.

De första dagarnas resultat visar att hästarnas fart över hindret ligger omkring 20 kilometer i timmen.

I de internationella klasserna, med hög standard, är hastigheten väldigt jämn. Det är hundradels sekunder som skiljer mellan de tre mätpunkterna, berättar Backman.

Den första gruppen från Chalmers mätte för några år sedan hur högt över hindren hästarna hoppar. En senare grupp mätte trycket i hästens avstamp.

Längre avstamp

En tredje grupp mätte hur långt före hindret hästen tar avstamp, och hur långt efter hindret den landar. De resultaten, från 2017, är de mest intressanta hittills.

– Den klassiska läran är att hästen hoppar ifrån lika långt innan som hindret är högt, säger Isabelle Backman.

Men så var det inte i hoppningens högre klasser. Där tar hästen tar avstamp på ett avstånd som är 1,3 gånger hindrets höjd, plus två decimeter, enligt en formel som studenterna funnit.

– Det är väldigt mycket längre än man tidigare trott. Det ändrar anridningen till hindren lite, hur många galoppsprång hästen kan ta, säger Isabelle Backman.

Hästar har förändrats

Hon tror att det kan finnas en hel del kunskap om ridhästar som behöver uppdateras.

– Hästarna har ju genom avel förändrats väldigt mycket under åren. Nu har vi en sportigare modell, som klarar mer och är känsligare.

Vi utvecklar också underlag, hindertyper, skor och allt sådant. Men just själva ridkunskapen ligger kvar, trots att allt runt omkring förändrats, säger Isabelle Backman.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning