STTK räknar med att det finns rum för löneförhöjningar – Stora Enso "har slagit en stolpe i marken"

STTK:s ordförande Antti Palola uppger att Stora Ensos och Pappersförbundets avtalade löneförhöjningar på totalt 4,7 procent under tre år utgör riktlinjer även för andra branscher. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Stora Ensos och Pappersförbundets avtal utgör en riktlinje för kommande löneförhöjningar, anser löntagarcentralen STTK. Den rådande högkonjunkturen stöder löntagarnas förhandlingsposition.

Löntagarcentralorganisationen STTK räknar med att det finns rum för ordentliga löneförhöjningar i samband med nästa avtalsrunda.

De första tecknen på vartåt det bär kom i förra veckan då pappersbolaget Stora Enso och fackorganisationen Pappersförbundet kom överens om löneförhöjningar på totalt 4,7 procent under de följande tre åren.

Exportbranschernas första avtal har traditionellt setts som riktgivande under avtalsförhandlingarna.

–  Därmed har man slagit en stolpe i marken och nu riktas alla blickar mot den. De övriga branscherna kommer utan tvivel att försöka uppnå samma resultat, säger STTK:s ordförande Antti Palola.

Han räknar upp några faktorer som kan stöda arbetstagarnas förhandlingsposition.

–  Det är naturligt att man strävar efter mer. Vi befinner oss i en högkonjunktur, det går bra för företagen, ekonomin växer och det är brist på arbetskraft.

Rum för löneförhöjningar

Därtill är Finlands konkurrenskraft bra för tillfället. Enligt STTK:s chefsekonom Patrizio Lainà är Finlands konkurrenskraft 1 procentenhet bättre än före coronapandemin.

–  Det beror på att Finlands produktivitetsutveckling har minskat mindre än övriga länders eftersom vi klarat oss genom coronakrisen med mindre skador, säger Lainà.

–  Med tanke på det finns det rum för löneförhöjningar.

STTK:s chefsekonom Patrizio Lainà räknar med att det finns rum för löneförhöjningar i samband med nästa avtalsrunda. Bild: Erik Sandström/SPT

Lainà anser att regeringens ekonomiska politik har varit den rätta. Han tycker att det är bra att regeringen fortsätter att stimulera ekonomin med lånade pengar, men inte i lika hög grad som åren innan.

Enligt honom är den ökande skuldsättningen inte ett problem.

–  Kring 40 procent av Finlands statsskuld ligger hos Europeiska centralbanken. Det innebär att vi är skyldiga oss själva pengar, säger Lainà.

Därmed är en eventuell höjning av räntorna inte ett lika stort problem. Intäkterna från räntorna kommer att betalas tillbaka till centralbankens ägare, däribland Finland.

Välfärdsområdesvalet oroar

Det som däremot oroar STTK är välfärdsområdesvalet som äger rum i januari.

I samband med grundandet av välfärdsområdena kommer 130 000 av STTK:s medlemmar inom vårdbranschen att flyttas över från kommunerna till välfärdsområdena.

–  Det gäller villkoren. Tidigare har det funnits någon slags garantier för personal som flyttas över, nu finns inget sådant, säger Palola.

Dessutom oroar han sig för pengarna. Närmare bestämt: Har regeringen reserverat tillräckligt med pengar för att genomföra reformen?

–  Det har hörts rykten om att det skulle saknas betydande summor. I allmänhet om det saknas betydande summor leder det till besparingar i personalkostnaderna.

Därtill oroar sig STTK över den personal som blir kvar på kommunerna.

–  Kommer kommunerna att ha tillräckligt med resurser för att hålla kvar alla? En stor del av kommunernas finansiering kommer att överföras till välfärdsområdena.

STTK har kring 500 000 medlemmar inom olika branscher. Medlemsantalet har minskat något under de senaste åren.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning