Stryp de skadliga politiska strejkerna

Bild: HBL

Finland är det enda landet i vår europeiska närmiljö där politiska strejker får förekomma obehindrat.

Finska statens iver att fortfarande fungera som ägare av bolag kan ha två motiv. Det viktigaste är det bidrag till statskassan som vissa bolag kan prestera. Enligt gällande aktiebolagslag är ju bolagets syfte "att bereda vinst åt aktieägarna, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen". Ett annat, men mycket mer politiskt opportunt, är behovet att blanda sig i den av ägarna (staten) valda styrelsens arbete. Detta har åter en gång manifesterats i samband med den så kallade poststrejken. Ägaren har med tung fot trampat på styrelsens legitima rätt att oberoende fatta samtliga beslut. Om beslutsfattandet inte tillfredsställer ägaren kan bolagsstämman (ordinarie eller extra sådan) byta ut styrelsemedlemmarna mot mer hörsamma dylika (dock inga direktiv, men beaktansvärda synpunkter!).

De låsta positionerna i poststrejken baserar sig på Postens styrelses beslut att överföra pakethanterarna till ett dotterbolag. Detta medför att de 700 anställda i detta bolag får ett annat arbetsavtal (med lägre lönenivå!). Har Postens styrelse fattat ett felaktigt beslut i sin strävan att bibehålla bolagets vinstförmåga? Inte, om bolagsordningen inte explicit förväntat sig någon annan betoning. Självklart är att en lösning för de 700 som kunde drabbas av sänkta löner måste hittas, men till vilket pris och vem skall stå för kostnaderna?

Det rådande läget har lett till sympatiyttringar på arbetsmarknaden i form av stödåtgärder. Då dessa stödåtgärder (läs: politiska strejker) förverkligas drabbas hundratusentals finländare på ett eller annat sätt . Enbart transporten till arbetsplatsen eller den internationella kunden och finländska varor till utländska köpare drabbas av arbetsnedläggning i buss- och flygtrafiken. Mången annan stödåtgärd drabbar många finländare som i sitt dagliga värv är totalt fristående från Postens arbetsavtalsproblem.

Behovet av välfungerande bolag och bibehållen eller ökande konkurrenskraft på de internationella marknaderna torde i dagens Finland vara accepterat av varje tänkande medborgare. I dagens (25.11) läge drabbas hela bolagssektorn och alla som är beroende av den oförskyllt av en, i ett nationellt perspektiv, inledningsvis en rätt obetydlig arbetsmarknadskonflikt. Är det acceptabelt att en betydande del av den arbetsföra befolkningen blivit en spelbricka i tvisten? Är det acceptabelt att vårt förtroende som pålitlig leverantör av varor och tjänster till internationella kundgrupper ytterligare en gång naggas i kanterna?

Det som nu sker bland annat i form av de omfattande stödåtgärderna klassificeras som politiska strejker. De har således ingenting att göra med de arbetsavtal som är godkända och i kraft inom de drabbade branscherna. Politiska strejker är förbjudna i Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Spanien och Grekland. De två förstnämnda länderna är viktiga exportmarknader för Finland och där kan man endast med häpnad bevittna hur trovärdigheten och leveranspålitligheten i mödosamt åstadkomna handelsrelationer nu drabbas.

Politiska strejker är, med tydliga begränsningar, accepterade i Sverige, Danmark, Norge, Frankrike, Belgien och Italien (Centralhandelskammarens information). Finland är alltså det enda landet i vår europeiska närmiljö där politiska strejker får förekomma obehindrat.

En arbetsmarknadstvist mellan två parter löses förr eller senare. Kanske då stridstupparna fått spela ut hela sin repertoar. Oberoende av utfallet i den aktuella poststrejken är det på sin plats att för framtida tvister av liknande slag ställa frågan till landets regering och framför allt till den i arbetsmarknadsfrågor väl bevandrade statsminister Antti Rinne: Är inte tiden och vår roll i den europeiska närmiljön mogen för ett klart avståndstagande från politiska strejker eller åtminstone för en klar begränsning av dem – helt i linje med övriga Norden? Kunde regeringen Rinne äntligen modernisera arbetsmarknadslagstiftningen att tjäna landets intressen i stället för att ge utrymme för mer politiska manifestationer på vår förvridna arbetsmarknad?

Tom Palmberg, Helsingfors

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning