Strid om fastigheterna kan avgöra vårdkartan – många kommuner lyssnar till de privata vårdbolagens erbjudanden

Grankulla funderar. Grankulla har investerat i vårdfastigheter, som i det effektiverade serviceboendet, och överväger alternativen för framtiden. Bild: Leif Weckström

Redan två år innan marknaden öppnas för direkt valfrihet i vården ritas vårdkartan om – utanför regeringens kontroll.

Orsaken är att kommunerna överväger om de ska våga behålla sina fastigheter eller sälja dem. Landskapen kan inte garantera kommunerna hyra för mer än tre år, så kommunerna riskerar att stå med belånade fastigheter kvar i balansräkningen efter det.

En sådan kommun är Grankulla, som investerat i både sin hälsovårdscentral och i det effektiverade serviceboendet i samband med Villa Breda. Staden har anlitat konsulter för att underlätta valet mellan de två alternativen – sälja eller behålla?

Frågan är naturlig för kommunerna som inte vill sitta med svartepetter på hand, det vill säga lånen för investeringarna, men dilemmat är hur det påverkar de kommande landskapen, säger Veronica Rehn-Kivi (SFP), riksdagsledamot och fullmäktigeordförande i Grankulla.

– Det här blir det stora problemet. Om kommunerna nu säljer ut, vad finns det då för fastigheter kvar för landskapen att ha verksamhet i när de ska ta över, säger Rehn-Kivi.

För att trygga en längre framtid med hälsovårdsverksamhet i fastigheterna är det många kommuner som lyssnar till de privata vårdbolagens erbjudanden. En sådan affär kan hjälpa kommunen att binda upp en vårdproducent för längre tid.

Vårdbolagen är i gengäld intresserade av en färdig fastighet med kundstock och allt. Situationen är förståelig för bägge parter – men kan leda till att fastighetspolitiken dikterar hur marknaden ser ut när den kommer i gång. Marknadsläget vid starten är avgörande.

På Kimitoön är investeringar i full gång – där är Kimito hälsostation under renovering och klar mot slutet av året, men just den fastigheten har ännu ingen erbjudit sig att köpa.

– Någon kommer säkert att visa intresse när den blir modern och fin, gissar omsorgschef Maria Wallin.

Ett vårdbolag har däremot redan varit och bekantat sig med ett servicehem i kommunen, men det är osäkert vad som sker. Vårdbolagen Attendo och Esperi Care håller på att bygga eget i centrum, och därtill är två mindre privata företag på gång.

Vad som händer om antalet fastigheter blir för stort är för tidigt att säga.

– Det kan finnas en risk att något blir tomt, men det är alldeles för tidigt att bedöma.

Doctagon hör till de vårdbolag som i Svenskfinland presenterat förslag för bland annat Grankulla samt i Åboland, där ett eventuellt samarbete kring ett tvåspråkigt vårdbolag är i stöpsleven.

Doctagons vd Stefan Wentjärvi säger att hans främsta intresse är att få de kommunala beslutsfattarna medvetna om att det är bra att överväga alla alternativ innan det är för sent. Han ser helst att det skulle bli fråga om samarbete med offentliga sektorn och inte direkt konkurrens.

– Beslutsfattandet ligger nu i kommunernas händer. Ju mer information det finns om vilka vägval man kan göra desto bättre är det för alla, säger Wentjärvi.

Han ser det som en paradox att fastigheterna nu blivit ett redskap i vården.

– Diskussionen kretsar mycket kring fastigheter och dimensionering, och lite kring hur själva servicen ska säkerställas, hur man ska leverera servicen för att den ska finnas till kommunernas förfogande. Men det har funnits en inbiten tradition att man vill ha en fastighet, en konkret byggnad för kommunens identitet, säger Wentjärvi.

Vårdbolagen aktiva

Medan Doctagon försökt mana fram förslag om samarbete med offentliga sektorn, så har andra vårdbolag direkt erbjudit sig att köpa färdiga vårdhem och hälsostationer av kommunerna.

Enligt Taloussanomat har åtminstone Mehiläinen, Attendo, Pihlajalinna och Esperi Care lagt bud på kommunala vårdhem och hälsostationer i kommuner som Loppi, Äänekoski, Padasjoki och Urjala.

– Avgörande för om det ska löna sig är om det finns en efterfrågan på service – om det sedan är hyrd eller köpt fastighet är sekundärt. Men vi har långvarig erfarenhet av att erbjuda service uttryckligen i glesbygdskommuner, säger Lauri Korkeaoja, direktör för samhällskontakter vid Attendo.

Han ger som exempel att Attendo sköter vården, i vissa fall också specialistvård, för kommuner med under 3000 invånare, som Puolanka i Kajanaland och Sulkava i Norra Karelen.

Många kommuner hör själva av sig till vårdbolaget.

– I många fall finns det en oro för att ingen ska sköta närservicen i framtiden, och det är ändå en sak som inverkar på hela kommunens livskraft och lokala näringsliv, säger Korkeaoja.

Om kommunerna väljer att sälja fastigheterna för att trygga närservicen, inverkar det på vilka fastigheter som finns kvar för landskapens affärsbolag.

Kommunerna har inte har någon skyldighet att förse landskapen med fastigheter. Men hur mycket fastigheter det totalt behövs på marknaden är också oklart – likaså vem som blir utmanövrerad. Är det landskapen som tvingas lägga ner står kommunerna kvar med fastighetsproblemet.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning