Strejkas det mycket i Finland?

Inför fredagens manifestation och strejker pågår en annan fejd – en statistikfejd. Här är siffrorna som ger olika bilder av verkligheten.

En årlig statistik över hur mycket det strejkas i Finland brukar ges ut av Finlands näringsliv EK. Ett likande stapeldiagram, där Finland jämförs med Norge och Sverige har dykt upp inför fredagens manifestation, bland annat har EK:s Ilkka Oksala twittrat denna.

Grafen föreställer hur många arbetskonflikter, både lagliga och olagliga, som förekommit. Att antalet är högt i Finland beror alldeles särskilt på mängden olagliga utmarscher.

Enligt EK:s statistik förekom det år 2016 till exempel bara två lagliga strejker i Finland, medan 58 stycken var olagliga utmarscher eller arbetsstopp.

Så långt stämmer EK:s oro – Finland är ett land där utmarscher är vanliga, eftersom de vanligtvis leder till relativt ringa böter som fackförbunden betalar.

Den vanligaste orsaken till utmarscherna i Finland är protester mot samarbetsförhandlingar och stora uppsägningar. I Sverige finns en längre tradition av personalrepresentanter i företagsledningen, och lagstiftningen är aningen mer skärpt när det gäller vem som kan sägas upp, vilket brukar vara fackets förklaring till det större missnöjet som florerar i Finland.

Men det finns fortfarande två problem i EK:s framställning. Det ena är vad EK valt bort. Särskilt Danmark lyser med sin frånvaro, och det är tragikomiskt, eftersom bilden förändras avsevärt om Danmark tas med.

Då ser det ut så här:

Danmark leder i Finland om man räknar i antalet konflikter.

Men mer relevant om man ska räkna kostnaderna för samhället är egentligen hur mycket arbetstid som går förlorad.

Fredagens manifestation – som dessutom för en del branscher blivit en dygnslång politisk strejk - innebär till exempel att varor står i hamnarna om inte transportfacket är igång. Vad det kostar är ännu oklart, men värdet på de varor som under en dag kommer i hamn i Finland är omkring 300 miljoner euro, enligt Ilkka Oksala.

Hur dyr en strejk är för samhället beror på var det strejkas, men för arbetsgivarna är förlorad arbetstid alltid dyrt.

Varför visar då inte EK grafen över förlorade arbetsdagar? För att den är mindre dramatiskt för Finlands del. Det stora antalet korta utmarscher och det ringa antalet långa strejker gör att Finland inte hör till strejktoppen enligt det här måttet.

Här är de nordiska länderna igen, räknat efter förlorade arbetsdagar under de senaste åren.

Danmarks stapel för 2013 präglas till stor del av en lockout i skolorna som varade veckor. I Norge strejkades det 2016 inom hotell- och restaurangbranschen, och de tidigare topparna gäller sjukvården och undervisningen. I Finland dras statistiken upp 2010 av stuvarstrejken.

Att dra ett genomsnitt av de förlorade arbetsdagarna är ett sätt att mäta vilka länder där det strejkas mest. Följande stapel är ett genomsnitt av åren 2010-2016 – här representeras Norge av lite äldre statistik från åren 2009-2013 men enligt HBL:s kalkyler skulle siffran stiga under åren 2010-16, så stapeln är åtminstone inte för hög.

I täten går Cypern och Frankrike.

För Finland är det förstås mest relevant hur vi ser ut i en jämförelse med de länder som närmast kan tänkas tävla om företag och investeringar.

Sverige ligger nära till hands, och där är strejkdagarna betydligt färre enligt alla mått. Också i Tyskland är det färre då man tar folkmängden i betraktande.

Fackcentralen FFC, som på onsdagen deltog i "statistikfejden" med sina egna diagram, påpekar också att strejkerna blivit mycket mer sällsynta i Finland sedan 1980-talet, då antalet strejker kunde vara över tusen.

Men Finland är inte värst i Norden på strejker, och definitivt inte i Europa.

Sylvia Bjon Reporter

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33