Strategin: Nordiska skolan grundas, staden ska jaga svenskspråkig personal

Stadsstyrelsemedlemmen Marcus Rantala glädjer sig över att den Nordiska skolan äntligen blir av. Bild: Niklas Tallqvist

Stadens strategi, det dokument som ska styra valperioden, förhandlades färdigt på tisdagen. Flera frågor som berör det svenska i staden finns med. Inte minst ska det ske en särskild satsning på att rekrytera svenskspråkig personal.

Den flerspråkiga Nordiska skolan som planerats i flera år ska grundas, enligt Helsingfors stads strategi för den här valperioden.

Projektet har varit en långkörare, men avsikten finns nu inskriven i strategin.

Skolan är en av de frågor som berör det svensk- och flerspråkiga i stadens strategi som förhandlades klart mellan partierna på tisdagen.

I strategin ingår både större övergripande frågor, som att staden ska undvika att höja kommunalskatten och vara klimatneutral 2030, och många detaljfrågor, inte minst kring ett återhämtningsprogram efter coronakrisen, vilket presenteras av borgmästarna på onsdagen.

Med i strategin finns flera hänvisningar till det svenskspråkiga men också det flerspråkiga och internationella.

Bland annat noteras svårigheterna att rekrytera svenskspråkig personal. Enligt strategin ska staden gå in för att både utbilda sin personal i svenska, och att rekrytera svenskspråkiga mer målinriktat. Svenskan nämns också på vårdfronten i byggandet av enhetliga vårdstigar även på svenska.

Strategin konstaterar att Helsingfors ska ha en "levande och synlig" tvåspråkighet, vilket ska stärka stadens konkurrenskraft och knyta an till de nordiska grannländerna.

Den nya flerspråkiga skolan ska ha 500 elever. Bild: Mostphotos

Rantala: Hoppas det ska vara lockande

Stadsstyrelsemedlem Marcus Rantala (SFP), som för flera år sedan förde fram tanken om en nordisk skola, är nöjd med att projektet finns med i strategin.

Turerna har varit många. Projektet stötte först på patrull då det behandlades som en del av det svenska skolnätet och ledde till en situation där man tvingades välja mellan Cygnaeusskolan och det nya projektet, men det har nu planerats vidare som ett separat projekt. Under förra valperioden lades det dock på hyllan för att man skulle kunna återkomma i den nya strategin.

Skolan ska ha 500 elever och alternativa placeringar som tidigare nämnts har varit Ärtholmen, Hertonäs, Böle eller Botbyhöjden. När Ärtholmen byggs finns där planer på ett nordiskt kvarter.

Läs mer: Avgörande beslut om nordisk skola i Helsingfors

– Jag är jätteglad och nöjd att det blir av, det har varit en viktig målsättning för SFP, säger Marcus Rantala och tillägger att beredningen nu har gjorts på rätt sätt då det inte behandlas som en del av det svenska skolnätet, utan som en särskild satsning som ska väcka intresset för och stärka kontakten med de övriga nordiska länderna.

Internationellt inriktade skolor kan vara en del i målet att locka arbetskraft, men också att väcka nordiskt intresse bland finskspråkiga.

– Vi hoppas att det ska vara lockande för andra nordbor, och för finskspråkiga som vill få en nordisk förankring.

Strategin för valperioden ska ännu godkännas av stadsstyrelsen och stadsfullmäktige.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning