Straff eller vård - är avkriminalisering en lösning?

Det är brottsligt att använda droger och det kan vara ett hinder för att söka sig till vård. De som vill avkriminalisera droganvändning har därför blivit fler. Men det finns inga enkla och snabba lösningar.

Senast var det Svenska folkpartiets ungdomsorganisation Svensk ungdom som uttalade sig. De talar för att drogpolitiken borde ändras så att användningen av droger inte skulle vara brottslig. Tidigare har De grönas ungdomsförbund och Vänsterunga framfört liknande krav.

I ett blogginlägg i februari av två forskare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) talar också de för att det vore ändamålsenligt att avstå från kriminaliseringen av att använda droger.

Det är viktigt att se nyanserna. En avkriminalisering behöver inte betyda att narkotika skulle vara lagligt, eller ens tillåtet. Visst finns det också de som anser att alla droger borde vara lagliga, bland annat eftersom det skulle innebära en samhällskontroll och i bästa fall reducera kriminaliteten som i dag är kopplad till narkotika.

De förslag som nu är aktuella handlar ändå bara om att avkriminalisera själva användningen. Allt annat som gäller droger skulle fortfarande vara brottsligt – produktion, införsel, distribution och försäljning.

Vad skulle man då uppnå med det? Tanken är att tröskeln att be om hjälp och vård bland personer som använder narkotika blir högre när användningen är ett brott.

I Portugal avkriminaliserades droganvändningen 2001, och samtidigt gjordes stora satsningar på vården. I stället för att betrakta missbrukarna som kriminella som ska straffas betraktas de nu som sjuka som är i behov av vård. När drogmissbrukare påträffas hänvisas de till terapi och annan vård. Dödligheten bland drogmissbrukarna har minskat. Ändå finns det sanktioner kvar. Det är fortfarande förbjudet att använda droger, men påföljderna är inte straff utan förvaltningsmässiga åtgärder. En droganvändare som inte fullföljer sin vård kan till exempel gå miste om socialbidrag.

Också Estland har avkriminaliserat droganvändningen men satsningen på vård och terapi är inte lika massiv som i Portugal. Förändringen mellan före och efter är inte heller lika stor.

Drogerna har varit en så kallad god fiende. Det kan ha resulterat i lagar och attityder som är kontraproduktiva och alltså inte motverkar problemet.

Men det finns ingen snabb fix som trollar bort hela problemet. Varje land har sin egen situation och förändringar i drogpolitiken och lagstiftningen måste bygga på en grundlig genomgång av de förändringar som gjorts i andra länder i kombination med kunskap om läget här hemma.

Det är positivt med en diskussion om vad som är vettigt och det är fint om förutsättningarna för en saklig diskussion nu börjar finnas.

Samtidigt måste man väga in att de negativa attityderna till droger också är en styrka om det avskräcker från försök och missbruk. Om droganvändning avkriminaliseras är även det en signal.

Vi har svårt att diskutera alkohol och alla de problem som alkoholmissbruk leder till. Trots att alkoholism är ett av våra största folkhälsoproblem har vi stora svårigheter att se den som den beroendesjukdom den är. Narkotikaberoende är ännu mer belastat och skamligt, och det beror delvis på kriminaliseringen.

Den norska regeringen fattade i slutet av 2017 ett principbeslut om att avkriminalisera droganvändningen. En arbetsgrupp jobbar vidare med frågan och har tid på sig ända till slutet av 2019.

Vi har all orsak att följa med det norska arbetet, och säkert också att ta lärdomar av att Norge inte hastar i väg.

Attityderna är viktiga. Dem kan man jobba med oberoende av lagstiftningen. Det måste också finnas vård att erbjuda och den ska vara lättillgänglig.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning