Peking: Ny Hongkong-lag ska komma snabbt

Ted Hui Chi-Fung (i skjorta i mitten) omringad av vakter i Hongkongs parlament. Där bakom skymtas de ruttna växterna. Bild: AP

Storbritannien uttrycker stor oro över Kinas förslag på säkerhetslag för Hongkong. Förslaget, som under torsdagen fick grönt ljus i den kinesiska folkkongressen, väntas skärpa spänningarna i Hongkong, där läget redan är mycket nervöst.

Folkkongressen i Peking har gett sitt stöd till säkerhetslagen, som i preliminär form lagts fram i parlamentet i Hongkong. Det gröna ljuset från Peking innebär att lagen ska fortsätta behandlas, vilket tros innebära att den läggs fram och kan träda i kraft före valet i Hongkong i höst.

Omröstningarna i folkkongressen ses ofta som rena formaliteter. Siffrorna på torsdagen var dock enligt nyhetsbyråer inte helt enhälliga – 2 878 röster för, 1 emot och 6 som avstod. Vem som röstade emot framgår inte.

Parlamentshuset evakuerades på grund av den stinkande påsen. Brandmän undersökte innehållet på torsdagen. Bild: Vincent Yu/AP/TT

Lagen är alltså långt ifrån klar, men enligt ett utkast ska den bland annat låta säkerhets- och underrättelseorgan från övriga Kina arbeta öppet i Hongkong. Demokrativänner ser det som ett farligt tecken på att Hongkongs oberoende inom Kina minskar.

Brittisk kritik

Storbritannien, som fram till 1997 hade kontrollen över Hongkong i egenskap av kronkoloni, har uttryckt stor oro över beslutet.

– Vi är djupt bekymrade över Kinas förslag om den nya säkerhetslagen... Vi har varit tydliga att säkerhetslagen riskerar att underminera principen om ett land, två system, sade en presstalesperson för premiärminister Boris Johnsson till nyhetsbyrån Reuters.

– Stegen som Kinas regering nu tagit utgör ett direkt hot mot avtalet, fortsatte talespersonen med hänvisning till 1984-års avtal mellan Kina och Storbritannien. Kina lovade då att upplägget "ett land, två system" skulle gälla i minst 50 år efter att landet tagit över kontrollen över Hongkong.

Ruttet debattinlägg

Samtidigt tar Hongkongs parlament upp ett annat kontroversiellt förslag, ett förbud mot att vanära Kinas nationalsång. Under torsdagens session gick det så hett till att förhandlingarna ajournerades flera gånger. Vid ett tillfälle kom den demokrativänlige ledamoten Ted Hui Chi-Fung in med en stor, stinkande påse, vars innehåll tappades på golvet när vakter försökte stoppa honom.

Polis runt en demonstrant i stadsdelen Central i Hongkong på onsdagen. Bild: Kin Cheung/AP/TT

Efteråt sade Ted Hui att avsikten hade varit att med hjälp av ruttnande växter illustrera Hongkongs förfall.

– Det som ruttnar är "ett land, två system", det som ruttnar är rättssamhället, sade han till medier.

De planerade förändringarna ledde i onsdags till demonstrationer och stort polispådrag med enligt vissa uppgifter upp emot 10 000 poliser på gatorna. Minst 360 demonstranter greps. Även på torsdagen var läget spänt på gatorna.

En vakt utanför folkkongressen i Peking. Bild: Roman Pilipey/TT/AP

Kinas premiärminister Li Keqiang försäkrade dock på folkkongressen att "ett land, två system" fortsätter att gälla, och att de nya lagarna ska hjälpa snarare än stjälpa stabilitet och välstånd.

Trump håller presskonferens

Men ur internationellt perspektiv väcker lagförslaget även frågetecken kring Hongkongs status som asiatiskt finansnav, när utländska företag undrar om de kan lita på rättssamhället i staden. Till den bilden hör att USA hotar att dra in de handelsrättigheter som Hongkong åtnjuter.

Regeringen i Washington har kommit fram till att Hongkong inte fått behålla tillräckligt mycket självbestämmande i Kina för att uppfylla en lag från i fjol om gynnsamma handelsvillkor med USA.

USA:s president Donald Trump har meddelat att han under fredagen kommer att hålla en presskonferens om USA:s relationer till Kina.

Ytterst är det upp till honom om Hongkong ska förlora alla, eller delar av, sina handelsprivilegier.

Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "ett land, två system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.

När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.

Under 2015 försvann en grupp bokförläggare med bas i Hongkong på olika sätt, däribland den svenske medborgaren Gui Minhai. De dök senare upp i Kina, där de anklagades för brott som de erkände i statlig tv. De tros ha blivit kidnappade och tvingade till detta.

I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.

Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är "folkets fiender". Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning