Stort behov av svenskspråkiga jurister?

Samma argument som användes mot Rovaniemi-utbildningen för fyrtio år sedan framförs nu mot planerna på full juristutbildning vid Åbo Akademi.

När jag var på Justitieministeriet i slutet av 1970-talet och större delen av 1980-talet besöktes jag av en grupp jurister, också någon från Juristförbundet som uttryckte sitt bekymmer över den juristutbildning som höll på att inledas i Rovaniemi. Det fanns inte behov, hur skulle det vara med lärare, med kvaliteten och så vidare anfördes som argument varför justitieministern borde ingripa.

Jag svarade att det var intressanta synpunkter, men påpekade att jag ville minnas att jag hade hört sådana också tidigare. När då? frågade de uppvaktande. "När det grundades en juridisk fakultet vid Turun yliopisto i början av 1960-talet", var mitt svar!

Vi kan konstatera att det nu årligen utexamineras många tiotal jurister vid Lapplands universitet. Numera kan man bedriva juridikstudier också vid Östra Finlands universitet.

Samma argument som användes mot Rovaniemi-utbildningen för fyrtio år sedan framförs nu mot planerna på full juristutbildning vid Åbo Akademi (HBL 25.7). Vid Akademin har dock funnits juristprofessorer i hundra (!) år och där kan man sedan ganska många år avlägga kandidatexamen i juridik (rättsnotarie).

Samtidigt hörs ofta röster om det stora behovet av jurister som kan svenska. Häpnadsväckande.

Christoffer Taxell jurist 1972 från Turun yliopisto, pga. att man inte kunde bli jurist från Åbo Akademi Åbo

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning