Större tydlighet skadar inte

Finland och Sverige hanterar Ryssland på olika sätt. Och det handlar inte enbart om var vi ligger geografiskt.

Det var lugnande att höra Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist på Hanating så tydligt motsätta sig en uppluckring av sanktionerna mot Ryssland (HBL 9.3). Han har rätt i att en splittring inom EU i den frågan vore förödande mot den europeiska säkerhetsordningen och ett svek mot Ukraina.

Det går inte heller att ta miste på tydligheten hos honom när det gäller att våga ta fram fakta – något som ju borde vara det naturligaste i världen för alla anhängare av "Paasikivi-Kekkonen-linjen". Paasikivi utgick ju från att vishet utgår från att erkänna fakta. Å andra sidan kan man ju säga att det är den långa östgränsen som är det faktum man oftast nämner i Finland.

Som faktum borde väl Finland också beakta det allt närmare transatlantiska samarbetet som Sverige bedriver med USA och som Hultqvist också denna gång betonade. Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) sade visserligen att Finlands militära samarbete med USA kommer sig naturligt av att flygvapnet har amerikanska plan. Mer än så blev det inte.

USA:s önskemål om att övningarna med Sverige i framtiden kunde innebära övning i att flytta Patriotmissilsystem från Natos baser i Europa till Sverige och sedan tillbaka igen ville Hultqvist inte kommentera. Det värdlandsavtal som Sveriges riksdag ska godkänna skulle göra dylika övningar möjliga.

Hultqvist underströk det som är givet: alla militära övningar förutsätter en inbjudan från Sverige. Saken är lika självklar för Finlands del. Finland godkände värdlandsavtalet långt innan Sverige gjorde det. Men också här krävs en inbjudan av Finland. Och enligt Jussi Niinistö har amerikanarna eller Nato inte tagit upp möjligheten att öva flyttandet av Patriotmissiler mellan Europa och Finland.

Det görs också skillnad mellan Finland och Sverige på annat sätt. I slutet av februari intervjuades statssekreteraren i USA:s försvarsdepartement James Townsend av Dagens Nyheter (DN 29.2). Townsend nämner nog Finland och säger att detta är en tid när "Nato måste stå starkt och ha starka partner som Sverige och Finland". Han kallar Sverige "en 'byggsten i muren' mot ett alltmer hotfullt Ryssland".

Townsend förde diskussioner på försvarsdepartementet i Sverige och UD och åt middag med Hultqvist. En snabbkoll med vårt försvarsministerium och den amerikanska ambassaden visar att Townsend varken har varit eller har ett besök inbokat i Finland.

Man ska naturligtvis akta sig för att övertolka besök. Men det hindrar inte att man noterar fakta.

Med fakta på bordet – den långa gränsen i öst med Ryssland, den geografiska närheten till landets "andra huvudstad" S:t Petersburg och Finska vikens och Östersjöns ekonomiska betydelse är det lätt att inse att en finländsk ansökan om Natomedlemskap skulle vålla huvudbry i medlemsländernas huvudstäder.

Trots geopolitiska fakta är det farligt att räkna med att Finland i all evighet betraktas som en buffertzon mot Ryssland. Flygplansincidenten på långfredagen för ett par år sedan, hot om att ett svenskt beslut att gå med i Nato "skulle få konsekvenser" har fått Sverige att inse att gamla buffertzoner inte längre fungerar.

Att Sverige blickar över Atlanten är naturligt och det borde motivera Finland att göra lika om det militära samarbetet med Sverige ska integreras. En politisk linje som bägge kan omfatta hindrar Finland från att bli med Svarte Petter på hand.

Yrsa Grüne

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning