Större osäkerhet kring studentexamen ökar stressen i gymnasierna

Många gymnasieelever upplever hög stress i skolvardagen.Bild: Lehtikuva/Anni Reenpää

Samtidigt som det ser ut som att studentexamen ska få en allt större betydelse i framtiden, höjs allt fler röster för att stressen bland unga gymnasieelever är för hög.

"Jag hade efter skoldagen stannat kvar i skolans läsesal för att läsa på studentskrivningarna i geografi. Då jag gick ut ur skolan klockan 19.43, hade jag suttit i skolan i fyra timmar efter skoltid. Under de här fyra timmarna hade jag inte ens hunnit öppna geografiboken. Orsaken till det här var den stora mängden läxor jag fått de senaste dagarna."

Så här beskriver abiturienten Erik Holmberg sin tisdag i bloggen Gymnasiet Grankulla samskola på hbl.fi. I inlägget beskriver Holmberg hur han och hans klasskamrater jobbar med skolan elva timmar i dagen fem dagar i veckan för att lyckas kombinera satsningar på studentskrivningen med den vanliga skolgången.

– Utbrändheten står bakom hörnet och lurar, skriver Holmberg.

Stämmer skrämmande väl

Holmbergs upplevelser verkar inte vara någon unik företeelse. Bicca Olin som är förbundsordförande vid Finlands Svenska Skolungdomsförbund, FSS, säger att det blivit allt vanligare att hör den här sortens kommentarer.

– Det här stämmer nog tyvärr skrämmande väl med den verklighet som vi får höra från våra medlemmar, säger Olin.

Olin säger att det är svårt att få vardagen att fungerar om man vill satsa och försöka klara sig extra bra. Men hon framhåller att stressen också kan hänga samman med större strukturella problem.

– Det finns en större press för att det hela tiden blir svårare att komma in till tredje stadiet. Och det att du över huvud taget kommer in till tredje stadiet garanterar inte heller längre att du klarar dig resten av ditt liv.

Större tyngd på studentexamen

En delorsak till problemen är osäkerheten kring studentexamens framtid. I våras presenterade en arbetsgrupp ett förslag på hur studentexamen kunde förnyas. En av grundtankarna var att studentexamen skulle få en ännu större roll då studenterna söker sig vidare till tredje stadiets utbildningar.

– Just det här skolåret har det kommit vaga nyhetsrubriker om det att studentskrivningarna ska ges större tyngd. Men ingen vet egentligen exakt vad som kommer att hända ens nästa vår då man söker till tredje stadiet. Jag tror att det sätter en ännu större press på att läsa till skrivningar, säger Olin.

I blogginlägget lyfter Erik Holmberg upp att just höstens första period är besvärlig eftersom den studerande då ska lyckas bolla läsning inför studentexamen med den övriga skolgången. Han efterlyser att det skulle finnas en större flexibilitet kring den första perioden, så att man också kunde välja en mindre mängd kurser om man önskar.

Bicca Olin efterlyser att abihösten borde tas i större beaktande i gymnasierna.

– Jag vet att många brukar försöka planera hösten så att de inte har så mycket kurser då. Men ansvaret för att planera så att man inte bränner ut sig på grund av studentskrivningarna på abihösten faller på de studerande. Jag tycker att det låter ganska absurt att man inte skulle kunna systematisera det.

Många förändringar

Att skriva studentskrivningar på hösten har man gjort länge, så det är inte så enkelt att det är bara där som problemen ligger. Christer Holmlund som är förbundsordförande vid Finlands svenska lärarförbund, FSL, säger att gymnasiets art på något vis har förändrats.

– Det lär vara krävande i dagens läge att klara av gymnasiet på tre år om man har någon omfattande hobby som till exempel idrott eller något annat. Då blir det ofta att man får ta det på en längre tid, säger Holmlund.

Han säger att också lärarna upplever en allt större osäkerhet och stress.

– Det är förändring hela tiden. Studentexamen ska förnyas, nu har de ny läroplan, och allt ska digitaliseras. Jag tror att det är det som stressar lärarna. Samtidigt som de känner ett ansvar för att de ska kunna bereda studenterna så att de är väl förberedda.

Alla förändringar har också gjort det svårare för lärarna att hjälpa eleverna att hantera stressen, menar Holmlund.

– Förr har de kunnat berätta att studentexamen ser ut på det här sättet. Att de har kunnat med sin erfarenhet förutse och hjälpa eleverna på vägen. Men i dagens läge när de inte ens vet själva hur det ser. Då tror jag att lärarna upplever att det är svårt att ge handledning på vägen.

Undvika att normalisera

Några enkla eller långsiktiga lösningar kan varken Holmlund eller Olin ge. Men Bicca Olin har ändå några förslag på kort sikt.

– Jag tror det handlar mycket om att få information om hur man kan lägga upp sin tid. Att man sätter sig ned med studerande och planerar deras skolvardag och planerar deras vardag så att den fungerar. Så att du inte ska behöva ge upp hela din fritid, dina fritidsintressen eller ditt jobb bara för att komma genom gymnasiet eller yrkesskolan. Att där behöver vi hjälp av skolcoacher och att vuxna i skolan har information om de här sakerna.

Hon tycker också att vi måste akta oss för att normalisera utbrändhet i skolan.

– Det är jätteskrämmande att det redan känns som om att det hunnit bli normalt.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00