Större nytta med svenska för den som kan finska

Bild: Wilfred Hildonen

På sikt är de unga finlandssvenskarnas kunskaper i finska sannolikt avgörande för svenskans ställning i Finland.

Det har varit en gammal sanning att finlandssvenskarna i tvåspråkiga trakter lär sig finska tack vare att de hör finska i sin omgivning. I dag träder engelskan in i ett allt tidigare skede. Många lär sig att kommunicera på engelska i tidig ålder tack vare mobilspel, streamingtjänster för filmer och serier på nätet samt diverse övriga digitala tjänster.

Barn i familjer där den ena föräldern är finskspråkig lär sig förstås finska. För övriga är det kanske inte en självklarhet längre ens i tvåspråkiga regioner. Av den enkätundersökning som tankesmedjan Magma utförde och som HBL (12.12.2018) skrev om håller det på att ske en förändring i de svenskspråkiga unga finländarnas språkliga kompetens och språkanvändning.

En tydlig trend enligt Magmas ungdomsbarometer är att allt fler finlandssvenska ungdomar använder betydligt mer engelska i och utanför hemmet än finska. En orsak är att de i mycket större utsträckning använder engelska och svenska på nätet än finska.

När svenskspråkiga ungdomar funderar på vilka språk de ska satsa på är det lätt hänt att många prioriterar bort finskan och väljer engelskan eftersom det språket lätt upplevs som intressantare.

På finskt håll förs det en debatt om engelskans allt starkare roll. Finska språknämnden vid Institutet för de inhemska språken gick i höstas ut med en varning om att den ökade användningen av engelska i framför allt marknadsföringen på sikt kan vara ett hot mot nationalspråken finska och svenska. I ett europeiskt perspektiv är finskan ett litet och eventuellt också utsatt språk.

Svenskspråkiga abiturienter presterar i snitt bättre i engelska än jämnåriga med finska som modersmål (HBL 4.12.2018). I tvåspråkiga trakter klarar sig de finlandssvenska ungdomarna i regel bra även i finska. En del av de unga finlandssvenskarna blir automatiskt trespråkiga eftersom de växer upp i en miljö där svenskan, finskan och engelskan ständigt är närvarande.

En slutsats av Magmas undersökning, vilket även konstaterades i HBL:s artikel, är att de finlandssvenska ungdomar som mer eller mindre struntar i finskan i praktiken stänger ut sig själva från en stor del av arbetsmarknaden i Finland. Det gäller även möjligheterna att följa med den allmänna diskussionen och till exempel den politiska debatten. Tröskeln för att kunna delta i och påverka det egna samhället blir högre.

Att kunna svenska i Finland är så klart en fördel. Men full nytta av att kunna svenska får man om man också behärskar finska. Själv har jag arbetat med nordiska frågor nästan hela min karriär och kan konstatera att de finlandssvenskar som behärskar finska har en fördel på arbetsmarknaden i både Finland och Sverige.

Det räcker med att gå in i vilket köpcenter som helst för att se att en stor del av affärerna drivs av svenska bolag. Listan på svenska företag med verksamhet i Finland är dessutom mycket längre än de skyltar vi ser på köpcentrens fasader. Det finns ett stort antal svenska bolag inom bland annat industri, tjänster, vård, hotell och turism med dotterbolag eller verksamhet i Finland.

Vi ska inte heller glömma att det finns ett stort antal finska bolag som har etablerat sig i de övriga nordiska länderna. Flera av de största bolagen i Norden är också resultat av fusioner mellan finska och svenska företag. Den som kan kommunicera på finska och svenska har en fördel. Att många driftiga finlandssvenskar avancerat i företag med verksamhet i Finland och Sverige är ingen tillfällighet.

I de övriga nordiska länderna finns många bolag som har anställt tvåspråkiga finlandssvenskar för att ta hand om försäljningen till Finland. Nya dyker upp med jämna mellanrum i takt med att uppstartsföretag växer till sig och börjar sälja sina applikationer och tjänster till företag i grannländerna.

Språkkunskaperna kan ha en avgörande roll på det personliga planet, både när det gäller karriär, familj och bostadsort. I ett större sammanhang har språkkunskaperna en stor betydelse för Svenskfinlands livskraft och möjlighet att förnya sig.

På sikt är de unga finlandssvenskarnas kunskaper i finska sannolikt avgörande för svenskans ställning i Finland. Vi vet redan att en allt större del av de svenskspråkiga ungdomarna flyttar utomlands för att studera och jobba. Att flytta till Sverige är ett naturligt val för många, framför allt om finskan upplevs som en utmaning. Med ett bistrare språkklimat och en betydligt mindre arbetsmarknad har Finland svårt att konkurrera om de unga finlandssvenskarnas gunst.

En fortsatt utflyttning från Svenskfinland i kombination med ett minskat intresse för finskan riskerar att i längden dränera kompetensförsörjningen på svenska i Finland inom både den privata och den offentliga sektorn. Det gäller även den för Svenskfinland viktiga tredje sektorn.

Det nordiska samarbetet är också beroende av att det finns ett tillräckligt stort antal duktiga och kunniga personer som kan jobba och kommunicera obehindrat på svenska och finska. Det här en viktig fråga också på en nationell nivå, eftersom Finland är det land som är mest beroende av och har mest att vinna på ett starkt samarbete mellan de nordiska länderna.

Kjell Skoglund

vd, Finsk-svenska handelskammaren

Läs också: "Det är inte finnarna som tar kål på vårt språk – det är vi själva"