Stormvarning på Yle

Bild: Niklas Tallqvist

Kontinentalplattorna som bär vårt inhemska medieutbud rör nu på sig så att marken skälver. Triangeln bestående av vårt public service-bolag, vår nationella nyhetsbyrå och hela det kommersiella mediefältet knakar i fogarna när spelarna positionerar om sig i ett febrilt försök att hitta nya former för framtiden.

Den gemensamma nämnaren för samtliga mediehus, både public service och kommersiella, är frågan om hur journalistiken och verksamheten ska vara relevant för kommande generationer. Hur ska mediehusen kunna förändras tillräckligt snabbt, bli mer flexibla och säkra mångfalden när överbyggnaden fortfarande är otymplig, när det är svårt att ändra avtal i takt med att verkligheten förändras och när de anställda har fullt sjå att hinna utveckla den kompetens som behövs i en digitaliserad och global värld?

De traditionella mediehusen går genom stålbad efter stålbad när antalet pappersprenumeranter och annonsörer minskar, liksom betalviljan för seriös journalistik. Nyhetsbyrån FNB, såväl den finska som den svenska verksamheten, behöver nya kunder för att täppa igen luckan efter dem som lämnat byrån. Och Yle står med största sannolikhet inför omfattande samarbetsförhandlingar i höst som en följd av frusna indexpengar, strategiska linjeval och det uppdrag som public service-bolaget i somras fick av den parlamentariska arbetsgruppen, ledd av Arto Satonen.

Resultatet av Yles framtidsstrategi blir bland annat färre kanaler både på tv- och radiosidan, färre fakta- och livsstilsprogram gjorda av anställda vid Yle och färre finska kulturprogram i radio.

Däremot kommer Yle att satsa på program för barn och unga och på att köpa externt producerade dramaprogram, men framför allt ska Yle Arenan stärkas. Så mycket har Yle-direktörerna Marit af Björkesten och Atte Jääskeläinen avslöjat.

De stora vinnarna är produktionsbolag som gör inhemskt drama. Förlorarna är anställda vid Yle, som hotas av massiva uppsägningar.

Vad allt detta konkret betyder för Svenska Yle är ännu öppet, förutom att tv-kanalen Yle Fem går samman med Yle Teema. Hur mycket nyheter som ska produceras i regionerna, hur mycket och vilket slags innehåll som ska köpas externt och om det blir ett samarbete med de finlandssvenska mediehusen är oklart.

I veckan inleddes förhandlingar mellan Yle och Nyhetsbyrån FNB. Yle förväntas göra comeback som kund hos nyhetsbyrån efter sitt utträde för över tio år sedan och därmed stärka nyhetsbyråns ekonomi.

Men ska en nyhetsbyrå av (går)dagens modell säkras av pengar från Yle eller borde FNB radikalt byggas om och utvecklas i en helt annan riktning? Eller tänk – bara som en hisnande tanke – om det inte längre fanns en nyhetsbyrå; vilka skulle konsekvenserna då bli?

Före årsskiftet måste Yle ge sitt svar.

Ett är säkert: Det blir en stormig och spännande höst på mediefronten. Fortsättning följer.

KSF Media/HBL är delägare och kund i Nyhetsbyrån FNB.

Susanna Ilmoni Chefredaktör för HBL

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning