Storm kring riksförlikningsmannen – "Arbetsmarknadsparterna borde kommunicera smartare"

Riksförlikningsmannen Vuokko Piekkala har kritiserats för att inte ha tagit ställning till konkurrenskraftstimmarna. Bild: Julius Konttinen

Parterna i vårens arbetsmarknadsförhandlingar ska akta sig för att gå ut med alltför många fastslagna krav i offentligheten. På så vis får man mer flexibilitet i själva förhandlingarna, säger arbetsmarknadsforskare.

När vårens svårtippade arbetsmarknadsförhandlingar kört i gång har också kritiken legat i luften. I fredags rapporterade Helsingin Sanomat om ett misstroende som finns mot riksförlikningsman Vuokko Piekkala.

Anonyma källor berättade för tidningen att man inte litar på att Piekkala är opartisk. Hennes kommentarer i medier om att hon inte vill ta tag i konkurrenskraftstimmarna kritiseras också. Från arbetstagarhåll säger man att gratistimmarna i konkurrenskraftsavtalet är centrala i avtalsrundan.

Arbetsmarknadsforskare Mika Helander vid Åbo Akademi säger att hela förhandlingsrundan kan lida av parternas uttalanden i offentligheten. Hans tolkning är att Piekkala agerat rätt.

– Det verkar som att hon gjorde rätt när det gäller tågordningen. Det är förhandlingsparterna som ska ta upp frågan om konkurrenskraftstimmarna.

Helander säger att om riksförlikningsmannen självmant tar upp det till behandling kan det tolkas som att hon är av en eller annan åsikt i frågan, precis som det nu troligen feltolkats att hon nu inte alls vill ta tag i frågan.

– Ett problem som däremot finns i politiken och på arbetsmarknadsfältet är att man inte förstår vad man kan säga i medier och vad man borde vara återhållsam med, säger Helander.

Ju fler fastslagna åsikter som arbetsmarknadsparterna presenterar i offentligheten, desto svårare blir förhandlingarna.

– Det här anknyter till populistisk retorik, populisterna skäller mycket i massmedia men sedan berörs själva politiken sällan konkret av det. På det här sättet kan man förstöra förutsättningar för att få igenom olika reformer.

– Förhandlingar kräver förtroende och flexibilitet och måste ske bakom lyckta dörrar.

Inget krav på byte ännu

Finlands Fackförbunds Centralorganisations (FFC) ordförande Jarkko Eloranta håller med om att det finns en risk för att färdigt bestämda ståndpunkter som uttalas i medier kan försvåra förhandlingarna.

– Ståndpunkterna blir hela tiden allt fler. Det beror säkert på det allmänna kravet på offentlighet och på förändringar i medieanvändningen.

Eloranta säger att han förstår att det nu för tiden är svårare att fungera som förlikare.

– Avtalssystemet, medierna och processernas framfart har alla förändrats. Det är inte nödvändigtvis lätt att göra framsteg i kontroversiella frågor.

Kritiken mot Vuokko Piekkala har bland annat kommit från FFC:s medlemsförbund. Eloranta säger att han förstår att tolkningar åt olika håll görs när man pratar om omstridda frågor.

Har ni förtroende för riksförlikningsman Piekkala?

– Vi har konstaterat att riksförlikningsmannen gör sitt jobb och ingen tror väl att hon kommer att bytas ut under pågående period. Nu måste vi bara göra det vi kan och hitta lösningar bilateralt eller med riksförlikningsmannen, så att varje tvist hittar sin lösning.

Arbetsmarknadsforskaren Mika Helander tror inte heller att det vore smart att byta ut riksförlikningsmannen under pågående förhandlingsvår.

– Det vore förhastat att byta, det är en ny uppgift för Piekkala och hon har direkt satts i en besvärlig omgång. Det hör också till att det ska finnas ett visst misstroende från något håll.

Riksförlikningsmannen har de senaste åren växlat mellan att komma från arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan. Piekkala har en bakgrund inom arbetsgivarsidan vilket kan bidra till kritiken från arbetstagarna.

En dans på lina

Enligt Helander vore det på sin plats att förstärka riksförlikningsmannens institution i stället för att kräva ett byte.

– Stabfunktionerna måste vara så starka att personen hålls med i alla svängar.

Redan det kan vara mycket krävt när det handlar om en sådan arbetsmarknadsomgång som är i gång. Kommunsektorn är stor och har väldigt specifika konstellationer med specifika konflikter.

– Det kräver ett lindansande. Det är mycket krävt att en och samma person ska hållas på kartan i alla svängar.

Branscher där kollektivavtalen löper ut i januari: handeln, bilarbetare, finansbranschen, flygtrafiktjänsterna, personaltjänster, fastighetsservicebranschen, tjänstemän inom livsmedelsindustrin, energibranschen och lokförare. Berör 320 400 personer.

Branscher där kollektivavtalen löper ut i februari: utrikesfarten och isbrytarna. Berör 11 100 personer.

Branscher där kollektivavtalen löper ut i mars: turism-, restaurang- och fritidstjänster, energi-, ict- och nätverksbranschen, privata utbildningsbranschen, universiteten, privata socialservicebranschen, Finnairs piloter, kommunerna, staten och kyrkan. Berör 757 900 personer.

Branscher där kollektivavtalen löper ut i april: byggbranschen, väktarna och stuveribranschens tekniska tjänstemän. Berör 65 300 personer.

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning