Storbritannien varnar EU-ledare om ryska spioner – Sipilä: kräver noggrant övervägande

Storbritanniens premiärminister Theresa May samtalar med en polis i Salisbury efter nervgiftsattacken i början av månaden.Bild: LEHTIKUVA / AFP PHOTO / DANIEL LEAL-OLIVAS

Storbritanniens premiärminister Theresa May väntas vädja till resten av de europeiska ledarna att följa Storbritanniens exempel och införa diplomatiska sanktioner mot Ryssland. Rysslands beskickning i Helsingfors är ungefär lika stor som den i London innan diplomatutvisningen i början av veckan.

Storbritannien vill att resten av Europa sätter hårt mot hårt och följer deras exempel genom att införa diplomatiska sanktioner mot Ryssland. Enligt the Guardian ska Storbritanniens premiärminister Theresa May vädja till de andra EU-ledarna som är samlade till toppmöte i Bryssel att utvisa spioner som jobbar under diplomatisk täckmantel.

Enligt vad som hade läckts ut till brittisk press före torsdagens toppmötesmiddag skulle May varna sina kolleger för att "Ryssland utgör ett hot, som vi får leva med i årtionden" och att "det ryska hotet inte respekterar några gränser".

Tidigare i veckan tvingades 23 ryska diplomater lämna Storbritannien på grund av nervgiftsattacken i Salisbury i början av månaden som Ryssland anklagas för att ligga bakom. Som svar på de brittiska utvisningarna beslutade Ryssland att utvisa lika många brittiska diplomater.

Statsminister Juha Sipilä (C) sade till journalister i Bryssel att diplomatutvisningar inte är aktuella.

– Det måste finnas en hundraprocentig säkerhet innan vi kan börja tala om sanktioner, sade Sipilä.

De senaste dagarna har tongångarna också i Finland skärpts med anledning av nervgiftsattacken. Utrikesminister Timo Soini kungjorde i onsdags då HBL frågande honom om saken att "han är ohyggligt oroad beträffande Salisbury" och sade att han inte ser anledning att misstro de brittiska uppgifterna om att Ryssland är direkt ansvarigt för dådet där en rysk ex-spion Sergej Skripal och hans dotter förgiftades med nervgift.

Oroad Niinistö ringde Putin

På torsdagen ringde president Sauli Niinistö upp sin ryska kollega Vladimir Putin. Finland framförde sin allvarliga oro med anledning av nervgiftsattacken och konstaterade att Rysslands medverkan till att saken utreds är nödvändig. Presidenterna diskuterade länge den internationella säkerheten och den strategiska stabiliteten, enligt pressmeddelandet som Niinistös stab sände ut.

Pressmeddelandet från Putins stab noterade däremot inte alls att de två presidenterna skulle ha diskuterat nervgasattacken. I den ryska kommunikén nöjde man sig med att berätta att Niinistö hade gratulerat Putin. En del ryska tidningar berättade i alla fall att också nervgassaken hade diskuterats.

Nästan 40 procent sparkades

Storbritanniens beslut att sparka ut 23 diplomater är den största diplomatutvisningen i landet sedan 1985. Innan beslutet fanns det 58 listade diplomater i Storbritannien, vilket innebär att närmare 40 procent fick sparken.

Enligt Utrikesministeriets diplomatförteckning finns det något fler ryska diplomater i Finland, drygt 60 stycken, mot 58 i Storbritannien, innan utvisningen av de 23.

Finska Skyddspolisen, Skypo, som i sin pinfärska årsbok specifikt lyfter fram det ryska spionaget i Finland, säger inte hur många ryska underrättelseofficerare här finns och motiverar det med att det skulle avslöja vad Skypo vet om det ryska spionaget i Finland. I Sverige gör Säpo bedömningen att var tredje tjänsteman vid ryska ambassaden är underrättelseofficerare.

Om man kan anta att andelen ryska agenter i Sverige och Storbritannien ligger något så när på samma nivå som i Finland, skulle det för Finlands del betyda att här finns tiotals ryska underrättelseofficerare.

Teija Tiilikainen, direktör för Utrikespolitiska institutet väntar med intresse hur de övriga EU-ledarna tänker förhålla sig till Theresa Mays förslag.

Tiilikainen betecknar storskaliga diplomatutvisningar från samtliga EU-länder som en ganska häftig reaktion vid sidan av de sanktioner som redan införts mot Ryssland med anledning av annekteringen av Krim och kriget i Ukraina.

– Det är en ganska unik situation. Det ska bli intressant att se vad länderna kommer fram till, säger Tiilikainen och påminner om att det råder olika förhållningssätt inom EU till Ryssland.

– Det finns säkert länder som är redo att stödja Storbritannien, medan man i Sydeuropa, till exempel i Grekland, snarare anser att sanktionerna borde avskaffas.

Skulle May få igenom sitt förslag skulle spänningarna mellan EU och Ryssland skärpas.

– Det skulle vara en väldigt hård och klart reaktion om länderna enades i frågan. Har man tillräckligt klara bevis för att Ryssland är ansvarigt för attacken är det bra om Storbritannien får stöd, men jag är lite tveksam till om metoden är den rätta eftersom diplomatutvisningar minskar på dialogen mellan Ryssland och EU. En möjlighet vore att i stället utöka de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland, säger Tiilikainen.

Då HBL i tisdags frågade Timo Soini om sanktionerna mot Ryssland borde skärpas på grund av giftattacken i Salisbury sade han att det är att gå händelserna i förväg.

Vid måndagens utrikesministermöte i Bryssel diskuterades ännu inte några ytterligare sanktioner.

– Sanktioner tar en längre tid att genomföra och förutsätter en grundlig juridisk behandling, sade Soini.

Soini poängterade också att man inte kan tänka sig att skärpa redan existerande sanktioner på grund av nya händelser utan sade att sanktioner är specifika och utfärdas för ett särskilt ändamål.

Artikeln har uppdaterats.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00