Bättre jobbflyt för storasyskon

Bild: Mostphotos

Familjens förstfödda barn har störst chans att senare i livet bli chef. Ju senare i syskonskaran, desto sämre social förmåga, visar en ny rapport.

Det är dyster läsning för småsyskon, men det gäller bara i genomsnitt. Storasyskon blir mer sociala, uthålliga, stresståliga och initiativrika än yngre syskon. Samtidigt har de mindre syskonen större risk att hamna utanför arbetsmarknaden och sämre chans att bli chefer, enligt en rapport från svenska Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau).

Särskilt stor är syskonskillnaden när det gäller chefskap på toppnivå: förstfödda män har 33 procent större chans att bli toppchef än män som är nummer tre i syskonskaran och förstfödda kvinnor har 60 procent större chans att bli toppchef jämfört med syster nummer tre.

Inte överskattas

Trots att sambanden är så tydliga, ska betydelsen av syskonordning inte överskattas, tycker professor Björn Öckert, som är en av rapportförfattarna.

– På individnivå förklarar syskonordningen väldigt lite av skillnader i personlighet och yrkesval. Det här är en faktor som vi vet spelar roll, men den förklarar en ganska liten andel av alla skillnader mellan människor, säger han.

Syskonordningens betydelse har diskuterats och studerats länge, men själv menar Öckert att den nu blivit säkrare kartlagd.

– Det här är den första studien som är baserad på stora urval och som kan studera skillnader mellan syskon inom samma familj.

Register och mönstring

Forskarna har samkört flera olika befolknings- och yrkesregister i Sverige och kombinerat detta med bland annat testresultat från den mönstring som alla unga män tidigare gick igenom.

En av orsakerna till syskonskillnaderna kan vara att föräldrarna behandlar syskonen olika.

– Det vi ser är att yngre syskon spenderar mindre tid på att läsa böcker och göra läxor, samtidigt lägger de mer tid på att titta på tv och spela dataspel. Dessutom är det så att föräldrarna inte diskuterar skolarbetet i samma utsträckning med yngre som med äldre syskon, säger Björn Öckert.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning