Stora ord om mer samarbete hjälper knappast näringslivet

Bild: Roland Magnusson

Visst berömde tre nordiska ministrar för utrikeshandeln och tre chefer för Finlands, Sveriges och Norges organisationer för utrikeshandel varandra för konkretion och goda idéer så att det stod härliga till. De uttryckte då och då också att de var imponerade av varandra.Men det var inte mycket konkret som kom ut av Finsk-svenska handelskammarens digitala seminarium den 16 september om hur nordiskt samarbete i exportfrågor ska få fart.

Lyssnarna fick med sig en konkret idé om att Business Finland, Business Sweden och Innovasjon Norge borde kunna ha gemensam kontorsservice i många av de länder där de inte alla är representerade. Som exempel nämndes det numera rika oljelandet Angola samt det fattiga Tanzania.

En mer luftig men sympatisk idé var att lyfta fram varumärket Norden och då spela på begreppet "etiskt ledarskap", att lyfta fram våra utvecklade demokratiska system, mänskliga rättigheter, det nya modeordet hållbarhet och hur vi bidrar "till en bättre värld".

Men, med kännedom om hur man i lilla Danmark, som inte var med på seminariet, ser på storebror Sveriges pösighet kan man utgå från att treklövern i norr skulle bli utskrattad om man gör anspråk på att vara världsledande i hygglighet.

Besökande på en av världens största fastighetsmässor Mipim i Cannes minns när kommunalpolitiker köpte stora skylten ovanför entrén och textade "Stockholm – The Capital of Scandinavia". Den gången blev det inte skratt i Köpenhamn, utan helig ilska.

Tillbaka till det digitala seminariet om nordiskt exportsamarbete som arrangören Finsk-svenska handelskammarens vd Kjell Skoglund träffande inledde med orden att vi vet ju inte när det blir en återgång till det normala eller vad som blir det normala i framtiden.

Handelskammarens ordförande Jacob Wallenberg, ordförande i svenska Investor som ägardominerar en rad framgångsrika exportindustrier, radade upp de svåra dagsproblemen i samband med coronapandemins förödande effekter på ekonomin: Krisen är långt ifrån över, ett svagare EU särskilt digitaliseringen jämfört med USA och Kina, brexit, Rysslands agerande med mera.

Ett huvudproblem är att coronan på många olika sätt förstärkt protektionismen. Fler murar har byggts upp mot andra länders export.

I en sådan värld borde ett Norden som kan räknas vara världens tionde största ekonomi kunna uppträda mer gemensamt i olika sammanhang, menade han.

Därefter övertrumfade debattdeltagarna varandra i att använda ordet samarbete. Det blev till slut för mycket för Ylva Berg på Business Sweden som påminde om att företagen i allmänhet är "superproffsiga" på att konkurrera, det finns ingen anledning att vara orolig för konkurrens, det är företagens livsluft.

Däremot kan det vara en fördel när större exportorder med många komponenter ska sys ihop att se över landgränserna vilka företag som kan vara med.

Halvstatliga Business Sweden har kontor i 44 länder, de två huvudkontoren finns i Stockholm och Shanghai. Helstatliga Business Finland ett 40-tal och Innovasjon Norge med stat och regioner som delägare ett 30-tal över hela världen.

Coronan visade att en del företag kunde hjälpa varandra med enklare tjänster som transporter. Värre var det med ett så viktigt område som liv och död. Sverige valde till exempel en helt annan strategi mot smittspridning.

Efter hälsan kommer ekonomin. Där har de tre länderna helt olika subventioner till sina näringsliv. Men eftersom dessa skakats fram i all hast bör inte alltför stora växlar dras på dessa olikheter.

I högtidstalen samlas ledande politiker kring den "nordiska välfärdsmodellen". Men ekonomisk samordning har visat sig svår med olika skattesystem, olika struktur på näringsliv och arbetsmarknad.

Ökat försvarssamarbete nämndes i förbigående på det digitala mötet. Men det gäller nog i så fall i huvudsak mellan Finland och Sverige. Detta eftersom Norge och Danmark är med i Nato även om Sverige lutar sig allt tätare mot försvarsalliansen både mentalt och med deltagande i allt fler övningar – där också Finland har deltagit på senare år.

Men visst, i början av förra året beställde Finlands försvarsmakt hos svenska vapenkoncernen Saab virtuella simulatorer för stridsutbildning som ett litet exempel.

Den stora prövostenen kommer om ett drygt år när Finland ska bestämma sig för nytt stridsflyg, som dock kan komma att uppskjutas med tanke på det nya läget för statsfinanserna.

När Finland på 1990-talet valde amerikanska i stället för svenska stridsflyg blev besvikelsen stor i Sverige. Eftersom en order normalt också leder till omfattande motköp av annat hade sådana då kunnat ge ett redan stort ekonomiskt utbyte mellan länderna en ordentlig skjuts uppåt på tekniskt avancerade områden.

Det är på företagsnivå det konkreta samarbetet sker och det är redan mycket omfattande mellan Sverige och Finland, i pengar tio gånger så stort som mellan Finland och Norge.

Visst kan det utvecklas än mer med hjälp av statliga organ, branschorganisationer och allsköns kommittéer. Men det viktigaste arbetet sker redan inom EU med tusentals beslut årligen om samordning, vilket betytt mycket för de båda länderna under ett kvarts sekel av medlemskap.

Behovet av ökad konkurrenskraft som det talades mycket om på Handelskammarens konferens kan politikerna själva göra något åt via skatter, regelverk, men också snabbare handläggning i kontakter med företagen.

I Sverige begravs alltför mycket i långsamma utredningar. Dessutom tolkas ibland EU-regler olika. Ett belysande exempel är gårdsförsäljning av vin och andra alkoholdrycker som tillverkas ute på landsbygden i Finland.

Sverige har infört ett egentillverkat förbud trots att uppemot ett halvt hundrade vinproducenter skulle kunna anställa hundratals på landsbygden där nya jobb verkligen behövs.

Det är i de många små sammanhangen som de stora insatserna kan göras, bland dem gemensam kontorsservice på dyra kontor över hela världen.

Handelskamrarnas viktiga uppgift är att hjälpa framför allt småföretag med att komma i gång med export, först analys, sedan etablering, därefter fortlöpande information.

Att höjdare i politik och ekonomi möts också på den offentliga scenen är nog trevligt och bra för dem, även om det redan börjat ske mer digitalt.

Men vi åskådare kan begära mer, till exempel konkret redovisning av stora och små problem i stället för ständig upprepning av det nebulösa ordet samarbete.

Henric Borgström mångårig svensk ekonomijournalist i svensk press, radio och tv

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning