Stora klimatutsläpp från sjöar och floder i Sibirien

När permafrosten tinar bildas många nya vattendrag, som släpper ut oväntat mycket växthusgaser enligt en ny fältstudie i västra Sibirien. Bild: Igor Istigechev & Sergej Loiko/TT

Utsläppen av växthusgaser från Sibiriens sjöar och floder kan vara dubbelt så stora när permafrosten tinar jämfört med vad man hittills har trott. Det framgår av nya studier som presenteras vid Umeå universitet.

Den tinande permafrosten på norra halvklotet leder till stora utsläpp av växthusgaser. Men hittills har det saknats exakta mätningar av hur de sjöar och floder som bildas påverkar utsläppens omfattning. Det är en brist i dagens klimatmodeller.

I en doktorsavhandling som snart läggs fram vid Umeå universitet, som bygger på långvariga fältstudier och noggranna mätningar i västra Sibirien, visar Svetlana Serikova att utsläppen av växthusgaser från vattendragen är betydligt större än vad forskarna hittills har räknat med.

Två gånger Finlands utsläpp

Totalt motsvarar utsläppen av växthusgaser från vattendragen i västra Sibirien 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan jämföras med Finlands totala växthusgasutsläpp, som enligt Statistikcentralen var 56,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter i fjol.

– Tidigare uppskattningar har byggt på grövre mätningar och är därför inte helt lätta att jämföra med. Men jag skulle säga att utsläppen är åtminstone två gånger större än man tidigare har trott, säger Svetlana Serikova till TT.

Hon forskar vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och har tillsammans med sina kolleger ägnat flera år åt att mäta utsläppen från vattenytor i olika delar av västra Sibirien med hjälp av lådliknande mätinstrument.

– Det är ett fantastiskt landskap. Men uppvärmningen blir väldigt konkret. Man ser hur det bildas nya sjöar år från år i takt med att permafrosten smälter, säger Svetlana Serikova.

Både tinad och frusen mark

Mätningarna har skett längs en 1 000 kilometer lång sträcka, med helt frusna områden i norr och tinade områden i söder. Resultaten visar att det framför allt är från floderna som utsläppen ökar när permafrosten tinar. Från sjöarna är utsläppen störst i de områden där permafrosten fortfarande är intakt. Det tycks alltså röra sig om två olika mekanismer.

– Den sammantagna bilden är att utsläppen är större än vi tidigare trodde. Men det allra viktigaste budskapet är att det krävs mer kunskap. Förhållandena påverkas snabbt och vi måste veta mer för att kunna göra tillförlitliga klimatmodeller, säger Svetlana Serikova.

Fakta

Permafrost

Permafrost kan gå flera hundra meter ner i marken och breder ut sig över ungefär en fjärdedel av norra halvklotet, i Sibirien och norra Nordamerika.

Det översta lagret tinar på sommaren och fryser igen på vintern. När permafrosten utsätts för mer omfattande avsmältning kan marken kollapsa och omvandlas till sumpmark. Det kan även uppstå jordskred.

Källa: Nationalencyklopedin

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning