Stora hotet mot vårdreformen: Vem ska göra jobbet?

Sjukskötarna vandrar snart ut ur kommunerna och in i välfärdsområdena. Men en stor del vandrar helt ut ur arbetslivet – de pensioneras – och det är ett hot mot målen med den så kallade vårdreformen. Bild: Tommi Anttonen/Lehtikuva

Över 200 000 anställda byter snart arbetsgivare när vården flyttas ut ur kommunerna. Tanken är att jobbet ska organiseras bättre i större enheter. – Tillgången till arbetskraft kommer att bestämma utgången, säger Petra Sohlman, analytiker på pensionsbolaget Keva.

– Det handlar om en oerhört stor grupp anställda.

Orden är Petra Sohlmans, statistikexpert vid pensionsförsäkraren Keva.

Sohlman beskriver den enorma byråkratiska operation som väntar för 21 nya välfärdsområden ska ta över vården och räddningsväsendet av kommunerna och samkommunerna. Över 210 000 anställda ska byta arbetsgivare.

– Det är Finlands enskilt största förvaltningsreform. I över 100 år har kommunerna organiserat detta, säger utvecklingschef Mikko Kenni vid Keva.

Avsikten med reformen är hålla kostnaderna i schack och att erbjuda jämlik vård i hela landet.

Den statistik som Sohlman och Kenni nu presenterar visar hur svårt det blir att nå målsättningarna med reformen. Under 2020-talet kommer de vackra visionerna att krocka med verkligheten på ett brutalt vis.

– Fram till 2030 kommer en femtedel av personalen i välfärdsområdena att gå i pension. Bristen på arbetskraft kommer att bli mycket svår, säger Kenni.

Vården, den centrala delen av reformen, är arbetskraftsintensiv. Det är personalen som står för jobbet. Maskiner och andra anläggningar gör det bara i liten grad. Finns inte personal klarar inte välfärdsområdena sina uppgifter.

– Tillgången till arbetskraft kommer att bestämma utgången, säger Sohlman.

Om inget görs kommer de nya välfärdsområdena och kommunerna att lida av arbetskraftsbrist på kring 20 000 personer år 2030, visar Kevas beräkningar. Det är mer än en fördubbling från läget nu.

Kring 100 000 närvårdare och sjukskötare ska jobba i de nya välfärdsområdena. De är de största personalgrupperna och därför blir bristen också störst bland dem, räknat i antal. Det gäller särskilt sjukskötarna.

Bristen blir stor också på socialarbetare, psykologer och allmänläkare. Räknat i procent ser underskottet ut att bli allra störst bland socialarbetarna.

Arbetskraftsbristen äventyrar framför allt målet med att hålla kostnaderna i schack. Välfärdsområdena kan tvingas höja lönerna för att kunna erbjuda den service som garanteras av lagen.

Förvaltningsreformer förordas ofta med argumentet att de kan spara kostnader. Kommunreformen som genomfördes i delar av landet för drygt tio år sedan visar ändå att det är svårt.

Utgifterna i sammanslagna kommuner utvecklades på samma sätt åren efter sammanslagningen, som i andra motsvarande kommuner som inte slogs ihop, visade en rapport från Statens ekonomiska forskningscentral Vatt som publicerades några år efter sammanslagningarna.

Bild: HBL

Nyland behöver sjukskötare

Kevas rapport visar också att målsättningen med en jämlik vård över hela landet blir svår att uppnå.

– Arbetskraftsbristen ser olika ut i olika delar av landet, säger Mikko Kenni.

Det betyder att det kan vara stor läkarbrist i en region, medan bristen på sjukskötare dominerar i en annan. I teorin kan vården arrangeras på samma sätt, men i praktiken blir det svårt.

För Nyland, med sina kommande tre sjukvårdsområden och Helsingfors som ska sköta sitt på egen hand, spår Keva ett underskott på nästan 30 procent för sjukskötarna 2030. Det betyder att flera tusen sjukskötartjänster skulle bli obesatta om knappt tio år.

Läs också: Exceptionell brist på vårdare drabbar Raseborg och Borgå

Situationen blir inte enklare av att Finlands befolkning åldras i snabb takt. Äldre behöver mer vård än yngre. Det betyder att antalet personer som behöver vård ökar samtidigt som vårdarna blir färre.

Statistikcentralens färska befolkningsprognos visar att de finländska 65-plussarna ökar med kring cirka 200 000 personer eller 15 procent fram till 2030.

Ekvationen med färre vårdare och fler brukare och patienter är svårlöst.

– Det här måste lösas på något sätt. Vi ger en bild av läget som man kan ha som underlag för beslut, säger Mikko Kenni.

Ansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs till välfärdsområdena den 1 januari 2023.

Personalen övergår i välfärdsområdenas tjänst. Det handlar om över 200 000 anställda.

Undantag är de som är anställda av sjukvårdsdistriktet HUS och vårdpersonal som är anställd av Helsingfors stad.

Välfärdsområdena styrs av ett fullmäktige som väljs i välfärdsområdesvalet i januari 2022.

Många arbetsuppgifter förblir i kommunerna. De forsätter vara arbetsgivare för bland annat lärarna.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning