Stor protest i Kuba: Vi behöver systemskifte

En regeringskritisk protest i Kubas huvudstad Havanna. Bild: Ismael Francisco/TT-AP

"Frihet!" och "Ner med diktaturen!" – regeringskritiska protester vars like inte setts på årtionden skakar det kommunistiska Kuba.

Tusentals ilskna aktivister marscherade under helgen i bland annat Kubas huvudstad Havanna och i landets näst största stad Santiago, med krav på president Miguel Díaz-Canels avgång. De uttryckte frustration över landets pandemihantering och den ständiga bristen på varor och medicin.

– Vi befinner oss i väldigt svåra tider. Vi behöver ett systemskifte, säger dansläraren Miranda Lazara, som deltog i demonstrationerna i Havanna, till nyhetsbyrån Reuters.

Snabbinsatt tv-tal

Polis och specialstyrkor syntes på huvudstadens gator och enligt vittnen ska ett tjugotal personer ha gripits. Kravallpolis använde pepparsprej och batonger mot några aktivister i Havanna, men lämnade de flesta i fred, skriver tidningen Financial Times. Majoriteten av demonstranterna uppges ha respekterat det utegångsförbud som på grund av coronaviruspandemin råder från klockan 21.

President Díaz-Canel, som även är ordförande i Kommunistpartiet, försökte stävja upprördheten genom ett snabbinsatt tv-tal till sina landsmän – mitt i en fotbollssändning. I det skyllde han oroligheterna på USA, som skärpt sitt handelsembargo mot ö-nationen. Han sa att många aktivister manipulerats av USA-styrda sociala medier och varnade för att fortsatta "provokationer" inte kommer att tolereras.

– Vi kommer inte att tillåta att någon manipulerar oss ... En order om strid har givits, revolutionärer till gatorna, dundrade Díaz-Canel.

Samtidigt syntes mindre stödprotester för regimen i Havanna på söndagen. De höll upp kubanska flaggor och skanderade "Fidel", med hänvisning till landets tidigare mångårige ledare Fidel Castro.

Den nuvarande kubanske presidenten Miguel Díaz-Canel ska hålla ytterligare ett tv-tal under måndagen.

Kubas president Miguel Díaz-Canel. Arkivbild. Bild: Desmond Boylan/TT-AP

Stödprotester i Miami

Regeringskritiska manifestationer hölls i ett stort antal städer, men demonstrationsvågen började i San Antonio de los Baños, söder om Havanna, skriver Financial Times. Där krävde demonstranterna stopp för virusrestriktioner och de ständiga strömavbrotten.

Stödprotester hölls även i Miami i Florida i USA, där ett stort antal exilkubaner bor.

Kuba i Västindien är ett av de sista kommunistländerna i världen. Landet är en kommunistisk enpartistat, som fortfarande präglas starkt av revolutionen 1959, då Fidel Castro tvingade diktatorn Fulgencio Batista på flykt och övertog makten i Havanna.

Kubas nya författning, som trädde i kraft 2019, slår liksom den tidigare fast att kommunistpartiet (Partido Comunista de Cuba, PCC) ska spela den ledande rollen i samhället och staten. Inga andra partier är tillåtna.

Kommunistpartiet kontrollerar alla styrande organ från regeringen ned till kommunfullmäktige. Sedan 1992 hålls allmänna val till parlamentet, nationalförsamlingen, till provinsförsamlingar och till kommunalfullmäktige. Men alla kandidater måste på förhand godkännas av partiet.

Fram till 2006 var Fidel Castro ordförande i statsrådet, men lämnade då av hälsoskäl över makten till sin bror Raúl Castro. 2018 utsågs vice president Miguel Díaz-Canel till Raúl Castros efterträdare och republikens president. I april i år blev han även ledare för kommunistpartiet, vilket anses vara den mäktigaste positionen i landet.

Kuba har drygt 11 miljoner invånare. Det senaste decenniet har vissa marknadsekonomiska reformer genomförts, men ekonomin är fortfarande till största del statsstyrd. Turism och mineralexport är viktiga intäktskällor.

Källa: UI/Landguiden med flera

Michael Bustamante, som undervisar i latinamerikansk historia vid Florida International University, säger att protesterna är de största sedan sommaren 1994.

– Och de var inte begränsade till huvudstaden, de började inte ens där, säger han till Reuters.

Den plötsliga protestvågen fick tumme upp från Vita huset. USA stödjer "yttrandefrihet och mötesfrihet i Kuba" och skulle kraftigt fördöma våldsamheter, om sådana riktas mot de "fredliga demonstranter" som agerar i enlighet med sina rättigheter, hette det i ett uttalande från den nationelle säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan.

Krympande ekonomi

Protesterna sammanfaller med att Kuba går igenom sin värsta ekonomiska kris sedan landets forna allierade Sovjetunionen kollapsade 1991.

Under fjolåret krympte Kubas bnp med nära 11 procent, enligt Reuters. Vid sidan av handelsembargot och andra sanktioner kan nedgången kopplas till minskade intäkter från turism på grund av viruspandemin.

Kuba, med 11 miljoner invånare, är ännu förhållandevis lindrigt drabbat av pandemin. Enligt Johns Hopkins Universitys sammanställning har hittills 1 500 personer med covid-19 avlidit och totalt har 238 000 infekterats. Den smittsamma så kallade deltavarianten rapporteras dock sprida sig snabbt i landet.

Exilkubaner i Miami i USA visar sitt stöd för de regimkritiska protesterna som hålls i Kuba. Bild: Daniel A. Varela/TT-AP

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning