Stor brist på väljare till vänster

Bild: HBL

Debatten om vänsterns kräftgång fokuserar mycket på partierna och rätt lite på väljarna. Ser man på väljarna märker man att de har vandrat högerut.

Det börjar bli något av en tradition. Socialdemokraterna gör ett sämre val än tidigare och så är debatten om partiets politik och ledarskap i gång.

Man kan exempelvis ta SDP-förlusten i riksdagsvalet 2007 där partiet själv startade en slags sanningskommission som skulle utreda vad som gått fel när partiet tappade åtta mandat. Svaret i den hundrasidiga rapporten var till exempel att partiet ska distansera sig från facket och öka gräsrötternas möjligheter att påverka i partiet.

I följande val, 2011, tappade SDP ytterligare tre mandat.

Den här gången, efter presidentvalet för tre veckor sedan, vaknade debatten till liv igen för att sedan slumra in när den första gallupen om partiernas väljarstöd efter valet publicerades. I enkäten var SDP:s stöd ungefär lika stort som före presidentvalet – alltså var presidentvalet ett personval och inte ett partival och SDP inte i dödsryckningar.

Problemet med en sådan snabbanalys är att man inte ser att också SDP:s partistöd i enkäterna är på historiskt låga nivåer. En djupdykning i presidentvalet var möjlig för att partiets anhängare utgör en allt mindre del av väljarna. Ju färre anhängare, desto färre är också de som solidariskt håller sig till sitt parti även när det egna partiets kandidat inte lockar.

En titt bakåt i valstatistiken visar att stödet för den finländska vänstern nästan har halverats sedan riksdagsvalet 1995.

1995 vann SDP och Vänsterförbundet 85 mandat i den nya riksdagen. Det kan jämföras med 46 riksdagsledamöter för vänstern i den nuvarande riksdagen. SDP har dalat från 51 till 34 mandat och VF från 20 till 12.

I stället för att blicka inåt, mot vänsterpartiernas politik och inre strukturer, är det kanske klokare att se utåt, på väljarna.

Ser man på väljarna finns allt färre av dem på vänsterkanten. På en skala från 0–10, där noll är allra mest vänsterut och tio allra mest högerut, fick de som röstade på SDP i förra riksdagsvalet medeltalet 4,6. Det visar rapporten Demokratiindikatorer från 2015 där man ställer väljarna ett antal frågor som avslöjar deras placering på vänster–höger-axeln.

Den genomsnittliga socialdemokratiska väljaren är helt enkelt en mittenväljare.

Att SDP-väljarna är i mittenfåran har åtminstone ännu inte betytt att vänsterkanten befolkats av andra. Vänsterförbundets väljare, som hamnar på 2,5 på vänster–höger-skalan, hade cirka sju procent av väljarna i förra riksdagsvalet.

Väljarkåren har i stället vandrat högerut och till största delen stannat någonstans höger om mitten.

Frankrikes president Emmanuel Macron inledde sin politiska karriär som medlem i Socialistiska partiet. Till president valdes han som en marknadsliberal och socialliberal kandidat, en tidigare investeringsbankir som placerade sig i den politiska mitten. Han ställde inte upp för något parti utan för rörelsen En Marche.

De finländska socialdemokraterna sneglade säkert på Macrons framgång i fjol. Macron visade hur man kan vinna ett val genom att erövra mitten och mittenhögern från vänster. Utåt ser man ändå inte några tecken på att SDP skulle tänka i samma banor.

De gröna, vars väljare enligt Demokratiindikatorer 2015 står lite till vänster om de socialdemokratiska väljarna samtidigt som partiets politik inte upplevs som särskilt vänster, är säkert nöjda med den socialdemokratiska passiviteten. Partiet kan fortsätta växa på SDP:s bekostnad.

Tim Johansson Reporter

Så lyckas du vid köp av däck

Här är Euromasters tipslista med fem punkter. 15.10.2018 - 10.18