Statsvetare om IT-skandalen i Sverige: Stefan Löfvens allvarligaste kris

Under måndagens pressträff kallade Sveriges statsminister Stefan Löfven IT-skandalen för ett "haveri".Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Händelserna runt Transportstyrelsen är Sveriges statsminister Stefan Löfvens (S) allvarligaste kris hittills, enligt statsvetare som TT talat med.

– Det är nog den allvarligaste hittills, säger Marja Lemne, statsvetare vid Södertörns högskola, som forskat om maktkampen mellan tjänstemän och politiker i regeringskansliet.

Bakgrund

IT-skandalen i Sverige

Sveriges militära fordonsprogram och hela det svenska körkortsregistret, bilder medräknat, har gjorts tillgänglig för personal utomlands som man inte har säkerhetskontrollerat. Informationen från svenska Transportstyrelsen innefattar också känsliga uppgifter om infrastruktur som broar, tunnelbana, väga och hamnar i Sverige. Uppgifterna anses vara så pass känsliga att de kan innebära en säkerhetsrisk för landet. Detta har hänt:

2015:

IBM, som har elva dotterbolag i Rumänien, Kroatien, Tjeckien och Serbien, tar över svenska Transportstyrelsens IT-drift i april år 2015. Teknikerna säkerhetsprövas inte. Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågren fattar beslutet att man i det här fallet delvis kan strunta i lagar som skyddar känsliga uppgifter och IBM-administratörerna i Tjeckien får därmed full tillgång till olika känsliga uppgifter, bland annat hela registret över körkortsfordon i Sverige. På grund av detta kan varken Säkerhetspolisen i Sverige eller Transportstyrelsen kontrollera vilka personer som hanterar informationen.

I juni samma år ifrågasätter internrevisorn beslutet, men styrelsen agerar inte.

Senare på sommaren 2015 inleder Sveriges Säkerhetspolis en kontroll av överflyttningen av IT-driften. Man är orolig för att känsliga uppgifter kan hanteras fel.

2016:

I januari 2016 inleds en förundersökning mot Ågren som gäller misstankar om att hon som chef fattat riskfyllt beslut om sekretessbelagda uppgifter.

2017:

I januari 2017 får Ågren sluta med omedelbar verkan med motiveringen att "regeringen och den tidigare generaldirektören har haft olika syn på hur arbetet ska bedrivas".

Den 6 juli blir det via medierapporter känt att Ågren erkänt brott angående datahanteringen och hon döms till dagsböter på 70 000 kronor (motsvarande nästan 7 300 euro).

Den 14 juli uppges det att ordförande för Transportstyrelsen Rolf Annerberg kände till lagbrotten, men struntade i att vidta åtgärder.

Den 18 juli meddelar Sveriges infrastrukturminister Anna Johansson (Socialdemokraterna) Annerberg får sluta.

Efter att skandalen avslöjats anmäler Kristdemokraternas försvarspolitiska talesperson Mikael Oscarsson statsminister Stefan Löfven (Socialdemokraterna) och infrastrukturministern till konstitutionsutskottet.

21–23 juli öppnar alliansledarna och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson möjligheten för misstroendevotum för ett eller flera statsråd.

Den 24 juli ordnar statsminister Löfven pressträff och kallar IT-skandalen för ett "haveri". Samtidigt bekräftas att Sveriges försvarsminister och inrikesminister fick veta om problemen redan år 2016.

Övriga kriser som Lemne nämner är då den tidigare klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP) lämnade regeringen i maj 2016 och när den tidigare bostadsministern Mehmet Kaplan tvingades avgå i april samma år. Jämfört med tidigare socialdemokratiska statsministrar har Stefan Löfven genomfört få regeringsombildningar. Lemne har tidigare varit aktiv inom Socialdemokraterna men har nu inga politiska uppdrag.

TT: Vilka konsekvenser kan det här få för regeringen Löfven inför nästa val?

– Det är bara ett år kvar till valet och det här kan ju, om det drar ut på tiden, försvaga regeringen inför hoppet att bli återvalda, säger Marja Lemne.

Enligt Lemne är det sannolikt så att det som sätter extra press på regeringen nu är att Vänsterpartiets ledare trätt fram och sagt att han inte utesluter en misstroendeförklaring.

TT: När det gäller misstroendeförklaring, vad är aktuellt?

– Gårdagens presskonferens har lett till att det dyker upp frågor om regeringsduglighet. Men jag vet inte vad som har hänt i partiledaröverläggningen i dag. Det kan ju hända att partiledarna har fått så mycket mer information att det nu lugnar sig något, säger Marja Lemne.

Försvagad statsminister

Om det blir misstroendeförklaring mot exempelvis tre ministrar i riksdagen blir det en väldigt försvagad statsminister, enligt Lemne. Det vanliga i Sverige är att inför ett befarat nederlag i riksdagen avgår statsråden.

Hanteringen kring upphandlingsskandalen på Transportstyrelsen har också lett till att samarbetet inom regeringskansliet har ifrågasatts. Frågor har dykt upp kring vad tjänstemän har känt till och vad som varit känt på minister – eller statssekreterarnivå vid olika tillfällen.

Generellt har tjänstemän två funktioner i svensk statsförvaltning. De ska genomföra och implementera det som politiker har beslutat om, något som huvudsakligen sker på myndigheterna. Vid sidan av det ska de fungera som rådgivare till politikerna. 

Fakta

Så funkar misstroendeförklaring

Riksdagen kan tvinga regeringen eller en minister att avgå genom att göra en misstroendeförklaring.

Minst 35 ledamöter måste föreslå att riksdagen ska rösta om att göra en misstroendeförklaring för att omröstningen ska bli av.

Minst 175 av de 349 ledamöterna måste rösta ja till förslaget för att riksdagen ska förklara sitt misstroende.

Om riksdagen inte har förtroende för statsministern måste hela regeringen avgå eller utlysa extraval.

Om riksdagen inte har förtroende för en minister måste ministern avgå.

Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring fem gånger hittills, utan att det har gått igenom. Två gånger har själva hotet om en misstroendeförklaring lett till att en regering respektive en minister avgått. 

Källa: Riksdagen

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33