Statens aktier i nytt bolag

Bild: HBL

Statligt ägande läggs på nytt bolag. Sipilä vill skapa resurser för tillväxt, men bolagsmodellen väcker frågor.

När Juha Sipiläs, C, regering tillträdde talade statsministern om att "sätta balanserna i arbete". Den diffusa frasen väckte och väcker fortfarande frågor. När Sipilä i höstas utredde begreppet i riksdagen sade han att det handlar om att staten aktivt ökar värdet på sin egendom och använder avkastningen för att skapa grund för ny tillväxt.

När regeringen bildades talade han om "kreativa lösningar" som ger staten nya intäkter på 1,6 miljarder euro under tre år, och som inte förutsätter ökad skuldsättning, skattehöjningar eller omfattande utförsäljning.

En modell kunde vara Finavias renoveringsprojekt på Helsingfors-Vanda flygplats. Staten placerade 100 miljoner euro i Finavia. Det stärkte företagets kapitalbas så att Finavia kunde låna upp 800 miljoner på den privata marknaden. Finavia betalar planenligt tillbaka lånet med intäkterna från sin verksamhet.

Under de sista dagarna av fjolåret beslöt riksdagen under en viss medieskugga att inrätta ett nytt organ som ska sätta fart på balanserna.

Det handlar om ett statsägt aktiebolag som litet olyckligt tog namnet Vake, akronym för Valtion kehittämisyhtiö, "statens utvecklingsbolag". Namnet innehades tidigare av en konkursdrabbad lampfabrik i Vichtis.

Vake ska enligt verksamhetsdirektivet få snabbare cirkulation på kapitalet. Avsikten är att förnya näringslivsstrukturerna och investera i ny företagsamhet och ny teknologi som stärker sysselsättningen.

Det talas speciellt om att utveckla en plattformsekonomi, i stil med det trafiknätsbolag som ingick i minister Anne Berners trafiknätsmodell. Där skulle trafiknätet bolagiseras för att skapa nya marknader för privata aktörer.

Vake får hand om betydande statliga ägarandelar, bland annat i Neste, Vapo, Posten och Arctia. När det gäller Neste handlar det om 16,7 procent av aktierna, som riksdagen har gett fullmakt att sälja.

Nu har diskussionen om Vake tagit fart.

Förvaltningsmodellen hör till det som väcker frågor. Vake ska ha en styrelse som består av sakkunniga. Valet bereds av regeringens ekonomiskpolitiska utskott, men styrelsen utnämns av den minister som ansvarar för ägarstyrningen, i den här regeringen statsminister Juha Sipilä.

Regeringschefen har ett starkt grepp om de resurser som Vake skapar. I det första skedet överförs egendom värd cirka 2,5 miljarder euro till bolaget. Om hela det statliga aktieinnehavet överförs till Vake handlar det om miljardintäkter varje år.

De här pengarna finns inte i statsbudgeten. Det har redan sagts att arrangemanget ger statsministern tillgång till en egen budget i miljardklassen.

Men riktigt så är det ändå inte.

Regeringen bestämmer fortfarande hur stor del av Vakes inkomster som styrs in i statsbudgeten och hur mycket som stannar kvar hos Vake för att stöda de innovationssatsningar som bolaget ska ägna sig åt.

Men det måste regeringen i så fall göra som majoritetsägare, Vake är ett aktiebolag och ingen utomstående part kan bestämma hur ett aktiebolag handskas med sin egendom.

I Vakes verksamhetsprinciper sägs att besluten bereds av statsrådets kansli och förankras i det ekonomiskpolitiska ministerutskottet och hela statsrådet.

Styrelseproffset Tom von Weymarn säger (Kauppalehti 3.2) att den här modellen är ett hinder för den snabba beslutsgång som man eftersträvar med bolaget.

Det finns också andra frågetecken kring miljardbolaget Vake.

Bolaget kan till exempel finansiera regeringens så kallade spetsprojekt.

Ett sådant är den informationsteknologiska plattform som behövs i social- och hälsovårdsreformen. Både här och i trafikledsprojektet som nu är lagt på is planerades att de blivande landskapen skulle få en stark ägarroll, siffran 35 procent har nämnts.

Händelsevis utgör det en kvalificerad minoritet som i ett aktiebolag kan stoppa eventuella förändringar i bolagsordningen.

Kolumnisten Kyösti Jurvelin (KL 3.2) tror att den här modellen ger landskapspartiet Centern ett starkt inflytande över ekonomin och politiken i landskapen, även om partiet inte skulle sitta i regeringen.

Kanske farhågan är överdriven, men statsministerns och regeringens knapphändiga information skapar grogrund för allehanda mer eller mindre konspirativa teorier. Vad vill man med det nya ägarbolaget, och vilka är över huvud taget förutsättningarna för hela landskapsreformen?

John-Erik Jansén Ledarskribent

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning