Staten sålde sista Telia-aktierna – en finländsk telekom-epok är över

Ett stycke telekomhistoria. Kommunikationsminister Olli-Pekka Heinonen och tidigare Sonera-vd:n Kaj-Erik Relander möttes vid en debatt i gamla studenthuset i mars 2001. Heinonen fick utstå hård kritik för att inte ha ingripit i teleoperatörens licensäventyr i Tyskland som orsakade förluster på uppemot 4 miljarder euro.Bild: HBL-arkiv/Niklas Tallqvist

På torsdgen slutfördes försäljningen av finska statens sista aktier i telekombolaget Telia. Affären innebär slutet på en epok lika gammal som republiken Finland. – Staten borde aldrig ha slagit sig ihop med svenskarna, säger tidigare Sonera-vd:n Pekka Vennamo.

Finska statens ägande i Telia hade sitt ursprung i statliga Telegrafverket, grundat 1917. Verksamheten har under 1900-talet administrerats under varierande former, men de stora förändringarnas tid inleddes på 1990-talet. Det var då det statliga verket omvandlades till aktiebolag för att senare privatiseras och börsnoteras. Det blev startskottet för en turbulent period.

Fakta

Gamla anor

Statens Telia-aktier hade sina rötter i statliga Telegrafverket från 1917, som 1927 slogs ihop med posten till Post och televerket.

1994 blev Post- och televerket ett aktiebolag och bytte namn till PT Finland. Bolaget bestod av Posten Finland och Telecom Finland.

1997 inleds privatiseringen av Telecom Finland som ändrar namn till Sonera.

1998 noteras Sonera på Helsingforsbörsen.

1999 tvingas vd Pekka Vennamo avgå på grund av att han fått fördelar vid teckningen av aktier vid börsnoteringen.

2002 i december är samgången mellan Sonera och svenska Telia klar. Också Telia har sina rötter i det svenska statliga Televerket.

2011 finska staten sätter fart på utförsäljningen av sina aktier i bolaget.

2016 Telia Sonera slopar den finska delen i namnet och blir Telia Company.

2018 Finska staten säljer sin sista del i Telia, 3,2 procent av aktierna, för drygt en halv miljard euro.

Pekka Vennamo, som från 1989 varit direktör vid Post- och televerket och senare det nybildade Sonera, tvingades avgå 1999 efter att han fått förtur vid teckningen av aktier i samband med börsnoteringen av Sonera. En tid efteråt tillträddes vd-posten av Kaj-Erik Relander, som i ett tidevarv av fartblindhet tömde bolagets kassa genom att köpa dyra licenser för mobilnätverk i bland annat Tyskland. Av de storstilade planerna blev intet, men äventyret orsakade Sonera förluster på närmare 4 miljarder euro.

Svensk dominans

För att rädda bolaget från konkurs ville politikerna få svenska Telia att ta hand om Sonera och 2002 blev samgången klar. Men det finsk-svenska samägandet har inte alltid förlöpt friktionsfritt och den svenska dominansen i Telia Sonera har varit tydlig: vd:n har så gott som alltid varit svensk och av tolv styrelsemedlemmar är bara tre finländare, de övriga svenskar. 2016 slopades den finska delen av namnet helt när Telia Sonera blev Telia Company.

Under Telia-Soneras första år ägde finska staten cirka 14 procent av bolaget och svenska staten 45 procent. Ännu 2014 ägde finska staten cirka 10 procent av bolaget men har efter det successivt minskat innehavet. Svenska staten äger fortfarande 37 procent.

Finska staten fick drygt en halv miljard euro för sitt sista, 3,2-procentiga innehav i Telia. Att staten förr eller senare skulle göra sig av med aktierna har varit känt. I dag säger Pekka Vennamo att försäljningen inte väcker några särskilda känslor hos honom.

– Det börjar vara 20 år sedan jag var med. I dag har jag andra saker att tänka på, säger Vennamo som befinner sig i Spanien.

Han medger ändå att det är vemodigt att det inte finns någonting kvar av Sonera som en gång hade så höga ambitioner.

Hade du under din tid som Sonera-direktör kunnat föreställa dig att det skulle gå så här?

– Nej, verkligen inte. Men världen förändras. Och dumma beslut fattas överallt när de som beslutar inte kan sin sak.

Här syftar Vennamo på finska staten som han anser borde ha sålt sina aktier redan vid Soneras börsintroduktion och inte slå sig ihop med svenska staten.

– Staten kunde inte, och kommer inte heller att kunna styra företag som verkar på ett konkurrensutsatt område. Statens mål och värderingar är helt andra än företagsvärldens.

Läs mer: Telia meddelade nyligen att de höjer sin utdelning i år från 2 kronor till 2,30 kronor.

Andra affären inom en vecka

Telia-försäljningen är den andra stora aktieaffären som statens ägarbolag Solidium genomför inom en vecka. Den 1 februari minskade Solidium sitt innehav i stålkoncernen SSAB från 17 till 13,5 procent. Försäljningen inbringade 150 miljoner euro. SSAB tog över finska Rautaruukki för fyra år sedan.

Läs också HBL:s intervju med Carl-Fredrik Geust som var med och byggde mobilnät i S:t Petersburg och Moskva på 1990-talet.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00