"Staten inte kan stödja kultur där det förekommer sexuella trakasserier"

Kulturminister Sampo Terho (Blå) tog emot utredningsperson Jaana Paanetojas utredning om trakasserier inom film- och teaterbranscherna på onsdagen. Foto: Heikki Saukkomaa/LehtikuvaBild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Film- och teaterbranscherna måste bli bättre på att följa den rådande lagstiftningen för att motverka trakasserier, konstaterar en utredning. Därtill behöver speciellt filmbranschen en instans där problem kan lösas.

Undervisnings- och kulturministeriets utredning om trakasserier och annat osakligt bemötande inom film- och teaterbranscherna överlämnades till kulturminister Sampo Terho (Blå) på onsdagen.

Utredningen visar att det förekommer vissa brister när det gäller att följa arbetslagstiftningen och oklarheter angående ansvars- och maktrelationer. Vidare har branscherna inte fäst tillräckligt med uppmärksamhet vid förebyggande åtgärder.

– Till att börja med vill jag konstatera att #metoo har påverkat saker i en positiv riktning. Det är inte en överraskning att det inom branscherna har existerat en tystnadens kultur. Flera personer har upplevt att de hittills inte haft möjlighet att föra fram sina synpunkter, säger docenten i arbets- och socialrätt Jaana Paanetoja, som skrivit rapporten.

Flera av bristerna är gemensamma även för andra branscher. Det handlar till exempel om att känna till sina plikter som arbetsgivare och rättigheter som arbetstagare, bland annat i fråga om arbetarskydd, jämställdhet, diskriminering och hälsovård.

– Den hittills rådande verksamhetskulturen och -strukturerna måste ändras. Produktionsbolagen måste förstå sitt ansvar och de anställda sina rättigheter. Det är dags att skapa nya verksamhetsmodeller för att förebygga alla sorters trakasserier och för att reda ut missförhållanden, säger kulturminister Terho.

Konkreta förslag

Undervisnings- och kulturministeriet beställde utredningen i april. En av orsakerna var #metoo-kampanjen och de artiklar som lyfte fram kvinnliga skådespelares upplevelser av sexuella trakasserier. I artiklarna utpekades några regissörer som flera av skådespelarna ansåg betedde sig osakligt.

De sexuella trakasserierna finns med men spelar inte huvudrollen i utredningen. Syftet med utredningen var inte att genomföra en kvantitativ utredning om sexuella trakasserier i film- och teaterbranscherna.

– Jag har diskuterat sexuella trakasserier med mina intervjuobjekt i förtroende, och deras berättelser var ganska tunga att ta del av. Men jag anser att det inte stöder saken att berätta om dem offentligt, säger Paanetoja.

I stället fokuserar utredningens åtgärdsförslag på hur branscherna kan bli bättre på att övervaka att den aktuella lagstiftningen förverkligas och förebygga problemsituationer – ett bredare perspektiv.

– Ett konkret förslag är att förutsätta att produktionsbolagen följer arbetslagstiftningen i samband med att de beviljas statsstöd för sina produktioner. Det här måste också övervakas, säger Paanetoja.

Utredningen fokuserar huvudsakligen på filmbranschen, men flera av lärdomarna stämmer även på teaterbranschen.

Förutom mera övervakning föreslår Paanetoja att filmbranschen grundar en egen etisk nämnd som kunde ta modell av Opinionsnämnden för massmedier (ONM). För närvarande finns ingen instans där branschen på egen hand kan reda ut sådana problem som uppkommer inom produktionerna.

Vidare skulle anställda inom filmbranschen tjäna på att ha ett gemensamt kollektivavtal. För närvarande saknas ett sådant.

– Det är uppenbart att staten inte kan stöda sådan verksamhet där det förekommer diskriminering, sexuella trakasserier och annat osakligt beteende, säger Terho.

Han tror bland annat på att mera utbildning om den gällande lagstiftningen kan vara en lösning och kommer att ordna med 50 000 euro för att komma igång med arbetet redan i höst.

Samma regler

Utredningen bygger på intervjuer och skriftliga enkäter. I och med att utredningen saknar en kvantitativ aspekt finns inga uppgifter om svarandens könsfördelning. Paanetoja konstaterar ändå att manliga aktörer inom branscherna hittills varit rätt tystlåtna.

– När det gäller enkäterna fäste vi inte uppmärksamhet vid könet, men för intervjuerna träffade jag både män och kvinnor, säger Paanetoja.

Terho anser att jämställdhet inte kan vara en fråga om personlig preferens. Samma regler gäller för alla.

– Vi kommer att utgå från att arbetsgivarens uppfyller sina plikter i samband med fördelningen av de statliga produktionsstöden. Det handlar inte bara om huruvida man är intresserad av jämställdhet utan också om att man har en plikt att följa reglerna, säger han.

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08