Starkt stöd för skrotning av anpassningspensionerna

Enligt Blå framtids Vesa-Matti Saarakkala lider trovärdigheten av att vissa tidigare riksdagsledamöter har fått ett livslångt gyllene handslag och att systemet missbrukas Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Torsdagens remissdebatt i riksdagen avslöjade att det finns ett starkt stöd för att riksdagsledamöternas anpassningspensioner ska rivas upp. Många riksdagsledamöter anser att det handlar om att återställa förtroendet för ämbetet och riksdagen som institution.

Det var en förvånansvärt samstämmig riksdag som debatterade anpassningspensionerna på torsdagen. Oavsett partitillhörighet verkade det existera ett starkt stöd för att det nuvarande systemet måste reformeras.

– Vår trovärdighet lider av att vissa tidigare riksdagsledamöter har fått ett livslångt gyllene handslag och att systemet missbrukas, sade Vesa-Matti Saarakkala (Blå).

Den nuvarande lagen tryggar en så kallad anpassningspension eller anpassningspeng till riksdagsledamöter som inte lyckas förnya sitt mandat eller väljer att hoppa av den politiska karriären. Lagen förnyades 2011 på Sauli Niinistös inrådan så att den generösa anpassningspensionen nu endast tillfaller omkring 150 tidigare riksdagsledamöter medan nya riksdagsledamöter får en anpassningspeng.

– Det som väcker känslor är missbruken av systemet. Det är inte rätt att man lyfter både kapitalinkomster och anpassningspension. Vi borde införa inkomstbunden dagpenning också för tidigare riksdagsledamöter som inte lyckas hitta ett nytt jobb, sade Silvia Modig (VF).

Kvällstidningarnas talrika avslöjanden väckte ont blod. Många riksdagsledamöter ondgjorde sig över ofoget att tidigare kolleger lyfter anpassningspension trots att de deltidsjobbar och har kapitalinkomster.

Det enda rimliga vore att man inför inkomstgränser så att kapitalinkomster och lön från bisysslor dras av från anpassningspensionen.

– Det är uppenbart att systemet har missbrukats. Vi måste få till stånd en förändring. Kryphålen måste täppas till för att stävja missbruket, sade Timo Heinonen (Saml).

Men det fanns också en förståelse för att det kan vara svårt att få anställning efter avslutat värv som politiker.

– Ingen kommer att anställa mig som journalist längre då jag avslutar min politiska karriär. Vi är politiskt problemavfall, sade Heli Järvinen (Gröna).

Medborgarinitiativet som låg som grund för remissdebatten har samlat över 70 000 underskrifter. Många riksdagsledamöter drog paralleller till aktiveringsmodellen som ställer hårdare krav på de arbetslösa samtidigt som riksdagen backar upp ett system som passiverar tidigare riksdagsledamöter.

– Vi måste lystra till dem som har tagit initiativet till det här medborgarinitiativet. Anpassningspensionerna kränker människors rättsuppfattning, sade Jukka Gustafsson (SDP).

– Det enda rimliga vore att man inför inkomstgränser så att kapitalinkomster och lön från bisysslor dras av från anpassningspensionen, sade Mia Laiho (Saml).

Den unisona kören lovsjöng alltså refrängen att riksdagen måste leva som den lär. Men det fanns några avvikande röster som simmade motströms i debatten och varnade för riskerna med att hemfalla till populism.

– Det finns gränser för hur mycket vi själva kan underblåsa politikerföraktet och självspäkelsen. Riksdagen ska inte syssla med retroaktiv lagstiftning. Dessutom har frågan fått helt uppblåsta proportioner, sade Stefan Wallin (SFP).

Wallin meddelade att han inte talar i egen sak eftersom han inte tänker lyfta någon anpassningspension.

– Förstås måste vi se över bristerna i lagstiftningen, men vi ska inte heller utlysa nationellt undantagstillstånd och lägga oss flata för torgparlamentets populistiska krav. Vi måste också i fortsättningen kunna locka nya kunniga förmågor till riksdagen, sade Wallin.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning