Starkt engagemang på ungdomens klimatmöte – "Det är vansinnigt att flyget är billigare än tåget"

Siiri Mäkelä samt SU-trion Sofia Jern, Laura Fagerlund och Anna Korkman driver på en tuffare klimatpolitik. De säger att det stora deltagandet visar att klimatförändringen är en viktig fråga för ungdomen och de känner att mötet ger handlingskraft och hopp för framtiden. Bild: Peter Buchert

Sällan framstår klimatförändringen så tydligt som en generationsfråga som när hundratals ungdomar samlas till klimatmöte i Helsingfors. Nästa regering måste höja klimatambitionerna, kräver nästan alla ungdomspolitiker.

Finland ska bli klimatneutralt senast 2030, anser sju partiers ungdomsorganisationer. Det är fem år tidigare än Finlands klimatpanel bedömer att är nödvändigt för att klimatpolitiken ska hålla kurs mot 1,5-gradersmålet.

De fem åren säger mycket om ambitionsnivån när ungdomens klimatmöte i Finlandiahuset lockade över 500 deltagare. Bara Blå framtids ungdomar vill skjuta fram målet till 2040. Moderpartierna lägger olika årtal från 2030 till 2049. Undantaget är Sannfinländarna. Inte heller deras unga ställer ett explicit mål.

– Vi måste sikta högt i klimatpolitiken, säger Centerungas Suvi Mäkeläinen.

– Och då räcker det inte att vi bara minskar utsläppen. Vi måste öka kolsänkan också, säger Henrik Vuornos (Saml).

Retoriken är klart hövligare än på moderpartiernas valdebatter också då åsikterna går isär, som i skogspolitiken och trafikutsläppen.

– Vi måste få ner trafikutsläppen utan att bestraffa privatbilisterna, säger Auri Siika-Aho (Sannf).

– Det behövs en fast förbindelse till Europa för att minska på flygandet, men vi måste också främja elbilar, säger Frida Sigfrids (SU).

De ungdomsorganisationer som får besvara frågan om flygskatt säger nej till en nationell skatt, men ja till en skatt på EU-nivå, utom Samlingspartiet som föreslår att Finland hellre ska jobba för att EU ändrar på avtalet som gör flygbränsle skattefritt. SDP kräver ändå något slags nationellt styrmedel.

– Det är vansinnigt att det ska vara billigare att ta flyget än tåget till Rovaniemi, säger Mikkel Näkkäläjärvi (SDP).

När en skatt på kött kommer på tal svarar Tiina Ahva (Blå) nej, men hon öppnar i stället för skattelättnader på vegetarisk kost.

– Det skulle också ge hälsofördelar, säger hon.

På frågan om den viktigaste enskilda klimatåtgärden nästa valperiod svarar Amanda Pasanen (Gröna) att de miljöskadliga företagsstöden måste avvecklas medan Antti Saarelainen (VF) föreslår mindre avverkningar och mer skogsskydd.

Konsumtionsdilemma

Utöver politikdebatten visar flera andra inslag på mötet extremt tydligt att klimatengagemang är en generationsfråga – alla politiska ungdomsorganisationer är progressivare i klimatväg än deras moderpartier. I den resolution som mötet antog sägs att vi måste bygga den framtid som ungdomen vill ha.

– Klimatförändringen förutsätter att vi skapar hållbar välfärd, att ekonomin anpassas till klimatet, att produkters klimatpåverkan räknas in i deras pris och att allmänheten börjar betraktas som människor och inte som konsumenter.

Det säger Siiri Mäkelä, ordförande för gruppen De ungas Agenda 2030 som är underställd den nationella kommittén för hållbar utveckling, och mötets huvudarrangör.

Hon påpekar att utsläppen ökade förra året, att Finland inte är på väg mot 1,5 grader trots att åtta av nio partier har enats om det och att en stor del av våra utsläpp bokförs på och påverkar miljön i andra länder.

– Alla nordiska länder gör generellt rätt väl ifrån sig inom FN:s hållbarhetsmål med undantag för målet om hållbar konsumtion och produktion. Det är för att hälften av våra utsläpp uppstår utomlands. Vi måste minska på vår konsumtion, säger Mäkelä.

Hon anser att det finns en kontrovers mellan vårt ekonomiska system och klimatförändringen. Konsumerar vi mer är det bra för ekonomin men dåligt för klimat och hållbarhet. Ett vanligt motargument är att vi inte kan avveckla vår konsumtionsnivå utan att försämra vår levnadsstandard.

– Det behöver inte stämma. Förändringar på systemnivå kan ge fortsatt hög levnadsstandard, om man ändrar på konsumtionsmönster och tar till olika former av cirkulär ekonomi och delningsekonomi.

"Säg vad det faller på"

Klimatmarschen förra hösten och skolungdomarnas klimatstrejk i vintras är tecken på en klimatångest som sprider sig bland ungdomar. Men många tog också flyget på jul- och sportlovet.

– Det gäller verkligen inte alla, ganska få kan resa långt bort flera gånger om året. Och jag tror de flesta vore positiva till något slags klimatkompensation för flygresor.

Siiri Mäkelä tillstår att det är svårt att ändra på invanda beteendemönster och ge avkall på förmåner man vant sig vid.

– Därför behövs incentiv för att resa på andra sätt som inte har samma klimatpåverkan även om flyget är snabbast.

Av valrörelsen inför riksdagsvalet förväntar sig Mäkelä att partierna tydligt säger också vad de är beredda att göra också på kort sikt. Hon hoppas att alla partier förstår att övergången till ett klimatsmart samhälle ska vara rättvis, att de fattigaste eller mest utsatta inte ska drabbas oskäligt hårt eftersom de ändå tenderar att drabbas hårdast av klimatförändringen.

– Och så önskar jag att politikerna öppet talade om de hinder som bromsar en snabb transformation, att de kunde säga om det är lobbyorganisationerna eller kraven på ekonomisk tillväxt som står i vägen för snabba klimatåtgärder.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning