Ja till historiskt riksrättsåtal mot Trump – "Han måste bort"

USA:s president Donald Trump. Bild: Mandel Ngan/Lehtikuva-AFP

Donald Trump blir den förste USA-presidenten att ställas inför riksrätt två gånger. En historisk nesa. Men inte heller den här gången lär han fällas.

Omröstningen i det demokratledda representanthuset genomfördes sent på onsdagskvällen finsk tid.

Cirka klockan 23.20 stod det klart att en majoritet hade röstat ja till riksrättsåtalet mot Donald Trump. Facit blev 232 ja, 197 nej och fem avstod.

Tio republikaner röstade som Demokraterna.

Beskedet är historiskt. För första gången ställs en amerikansk president inför riksrätt två gånger för handlingar under sin ämbetsperiod.

Det misstänkta brottet

Åtalspunkten är anstiftan till uppror. Den 6 januari stormade upprörda Trumpanhängare kongressen och fem människor miste livet.

Ytterligare en person, en polis, uppges ha tagit livet av sig till följd av händelsen.

Det våldsamma upploppet skedde sedan presidenten talat utanför Vita huset och uppmanat demonstranterna att gå till Kapitolium och "visa styrka".

– Om man läser mitt tal, vad jag sade var fullständigt oklanderligt, sade Trump när han tillfrågades om sitt personliga ansvar för det inträffade.

Han förnekade dagen före omröstningen allt ansvar för sina anhängares attack.

Känslosam debatt

Voteringen om det fyrasidiga åtalet föregicks av en lång debatt med flera känslosamma inlägg som visar hur djupt politiskt splittrat landet är.

Representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi, skrädde inte orden:

– Vi kan inte fly från historien. Vi vet att USA:s president har anstiftat den här revolten, denna beväpnade uppvigling.

– Han måste bort. Han är en klar och nuvarande fara för nationen som vi älskar. Presidenten måste åtalas.

Pelosi manade demokrater och republikaner att rannsaka sina själar och fråga sig bland annat om "presidentens krig mot demokratin är i linje med konstitutionen".

Representanthusets talman Nancy Pelosi, på väg in till kammaren inför onsdagen riksrättsdebatt. Bild: J. Scott Applewhite

Öppet sår

Republikanernas minoritetsledare Kevin McCarthy var emot ett åtal, men medgav i debatten att Trump har ett ansvar för den våldsamma attacken:

– Han skulle omedelbart ha fördömt mobben när han såg vad som utspelade sig.

Men McCarthy varnade också för att ett framhastat åtal vore opassande. I stället förordade han att kongressen formellt klandrar Trump, om än mer i form av ett symboliskt fördömande.

– Jag tror att det skulle vara ett misstag att åtala presidenten på så kort tid.

Ett åtal kommer att splittra landet ytterligare, enligt McCarthy.

Trump: "Häxjakt"

I ett skriftligt uttalande till Fox News uppmanar Trump "ALLA" amerikaner till lugn och att avstå från våld:

"I ljuset av rapporter om ytterligare demonstrationer begär jag att det inte sker något våld, några lagbrott eller någon vandalisering av något slag."

Han betonar vissa ord med versaler: "NO violence".

Trump själv kallar skeendet för en fortsättning på "häxjakten" i landet och varnar för att den kommer att så split.

Hundratals soldater från nationalgardet har satts in i beredskap för att skydda onsdagens debatt i representanthuset. Bild: J. Scott Applewhite/TT-AP

Senaten avgör

Senast Trump ställdes inför riksrätt var i december 2019. Då anklagades han för att ha försökt pressa Ukrainas ledning att gräva fram oegentligheter om den nu tillträdande demokratiske presidenten Joe Bidens son.

Men att presidenten, bara dagar innan han lämnar Vita huset, skulle fällas ser i nuläget inte särskilt troligt ut.

När representanthuset godkänt riksrättsåtalet går det vidare till senaten, som agerar domstol och avgör om Trump är skyldig eller inte. För att Trump ska fällas krävs att två tredjedelar av de närvarande senatorerna röstar för, vilket innebär att minst 17 republikaner måste gå emot partiets president – om alla är på plats.

Måste byta sida

Vid den förra processen röstade enbart en republikansk senator, Mitt Romney, för fällande dom. Men nu kan det vara annorlunda. Tidningen The New York Times har publicerat uppgifter om att partiets mäktige majoritetsledare Mitch McConnell skulle vara för riksrätten. Frågan är om han i sådana fall kan övertyga tillräckligt många partikamrater om den linjen?

Frågan är minst sagt komplex. Lägg därtill att senaten i nuläget har uppehåll i arbetet fram till den 19 januari, vilket är dagen innan Biden tillträder och Trump avgår.

McConnell lät på onsdagskvällen meddela att han inte hade för avsikt att tidigarelägga senatens arbete. Beslutet innebär att riksrättsprocessen kommer att överlappa Joe Bidens första tid som president. McConnell meddelade också på onsdagskvällen att han ännu inte bestämt sig hur han skulle rösta när frågan ska behandlas i senaten.

Det kan verka märkligt att dra en president som har så kort tid kvar inför riksrätt, men åtgärden kan ha mer än symbolisk betydelse. Senaten kan enligt grundlagen nämligen rösta för att den anklagade i framtiden inte får inneha en folkvald position eller åtnjuta vissa pensioner.

Det finns i huvudsak två sätt att avsätta en president, enligt USA:s grundlag.

Det mest kända är riksrättsförfarandet, genom vilket kongressen kan avsätta presidenten om denne döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".

Formella riksrättsanklagelser mot presidenten läggs fram av representanthuset. För att kunna göra det krävs enkel majoritet i kammaren. För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för. Ingen amerikansk president har blivit avsatt på det här sättet. Donald Trump (2019–20), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. I Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.

Den andra vägen är att presidenten förklaras oförmögen att utföra sina plikter, enligt grundlagens 25:e tillägg. För att det ska ske krävs antingen ett gemensamt utlåtande från vicepresidenten och en majoritet av regeringen eller ett utlåtande från en kongresstillsatt expertpanel (exempelvis bestående av medicinska experter). Om presidenten motsätter sig utlåtandet har kongressen tre veckor på sig att debattera frågan och rösta om den. Två tredjedelars majoritet krävs och beslutet kan inte överklagas.

Källor: History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning