Stark minoritet i Handelsgillet sätter stopp för kvinnor som medlemmar

En knapp majoritet av Handelsgillets medlemmar vill att föreningen ska tillåta kvinnliga medlemmar, men fler än en tredjedel säger nej. Det visar en enkät bland herrklubbens medlemmar.

55 procent av Handelsgillets medlemmar stöder styrelsens linje att öppna föreningen också för kvinnor medan 36 procent säger nej. Det visar en medlemsenkät som konsultföretaget Miltton utfört på uppdrag av föreningen och som presenterades på ett medlemsmöte på onsdagen.

Strategidirektör Erik Bäckman på Miltton som tittat närmare på de öppna svaren säger att åsikterna sprids över ett brett spektrum. Vissa enkätsvar tar fasta på att Handelsgillet genom en ändring av sina stadgar så sent som 2003 uteslöt kvinnligt medlemskap.

– En del skriver att de skäms för stadgeändringen eller att den är omodern och exkluderande. Andra påtalar risken för att stadgarna äventyrar en föryngring av medlemskåren och samarbete med andra organisationer, att det borde vara självklart att öppna för kvinnor, säger han.

I det andra lägret önskar vissa helt enkelt att gillet ska förbli en herrklubb medan andra kommentarer är känsloladdade. Man är bland annat rädd för att det uppstår oönskad dramatik och laddningar om kvinnor får vara med, eller rentav att kvinnorna ska ta över hela verksamheten.

– Sammantaget är majoriteten för att ta med kvinnor, men den har en stark minoritet mot sig, säger Bäckman och tillägger att enkätsvaren är statistiskt pålitliga då hälften av föreningens tusen medlemmar svarade. Konfidensintervallet är plus minus 3 procentenheter.

Majoriteten anser att Handelsgillet ska främja det finska näringslivet och aktivt söka nya medlemmar, både yngre och kvinnor, men en minoritet vill att man hellre ska fortsätta att vara en herrklubb, även om man förstår att den då kommer att tyna bort med tiden.

– Det syns klart i de öppna svaren. En del accepterar att föreningen kommer att krympa och dö ut, men vill ändå förbli herrklubb, säger Bäckman.

Bild: HBL-arkiv/Niklas Tallqvist

Fastigheter före kvinnor

Enkäten mätte också medlemmarnas förtroende för styrelsen överlag, och det är starkare än i den laddade kvinnofrågan: två tredjedelar stöder styrelsen medan en åttondel visar ett öppet misstroende.

Närmare bestämt stöder 68 procent av medlemmarna i styrelsen (45 procent "till fullo" och 23 procent "i stora drag"). 18 procent "stöder delvis" medan 12 procent har kryssat för alternativet "stöder inte alls". Resterande 2 procent uppger ingen åsikt.

– Av de öppna svaren framgår att den vanligaste orsaken till misstroende mot styrelsen var synen på kvinnofrågan, säger Erik Bäckman.

Enkäten visar att en klar majoritet stöder styrelsens syn på verksamhet och program. På en fråga om Handelsgillets fastighetsverksamhet flaggar hela 82 procent likt styrelsen för en aktiv fastighetsverksamhet som siktar på att utveckla ägande och ekonomi.

– Bara en enda svarande tyckte att man skulle sälja fastigheten och hyra in sig någon annanstans, säger Bäckman.

Att Handelsgillet är mest sammansvetsat i fastighetsfrågan är något ordförande Johan Hjelt tar fasta på. Han säger att styrelsen därför kommer att driva den frågan först. Inriktningen av verksamheten som också har en bred förankring bland medlemmarna ska likaså prioriteras. Däremot avvaktar styrelsen i kvinnofrågan som tydligast delar medlemskåren.

– Det vore ologiskt att forcera den fråga som har minst stöd. Vi går framåt i viktighetsordning, säger han.

Hjelt betecknar diskussionen på onsdagens möte som vettig även om åsikterna gick kraftigt isär.

Hetsig debatt

Styrelsen kan inte heller öppna gillet för kvinnor utan vidare eftersom det förutsätter ett enhälligt mötesbeslut. Av enkäten att döma är medlemskåren så splittrad att ett sådant beslut är osannolikt.

Den konservativa falangen anser att gillet ska fortsätta att vara en kamratförening för svenskspråkiga män, som det står i stadgarna sedan 2003 (i den gamla versionen från 1927 stod det svenskspråkiga personer). När styrelsen åter ville öppna för kvinnor hettade debatten till då bland annat en medlem på ett öppet möte i våras sade att det knappast skulle vara "så underbart att sitta här med en massa gamla tanter".

I vågsvallet efteråt kunde HBL berätta att affärskvinnan Lenita Airisto hade avbokat ett föredrag på föreningen. Nationalekonomen Sixten Korkman sade att han inte längre tänker föreläsa på Handelsgillet. Airisto betecknade föreningens policy som chauvinistisk medan Korkman ansåg att den är kontraproduktiv.

Så här gick det till på Handelsgillets debatt i maj 2018:

Läs också:

Lenita Airisto nobbar Handelsgillet: Hela livet har jag slagits mot chauvinistiska svin

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00