Stängda gränser kan få hela EU att svaja

När EU-ledarna på måndag samlas för att tillsammans med Turkiet tackla migrationsfrågan är det inte bara den akuta humanitära krisen de ska lösa. I förlängningen kan det handla om hela EU:s framtid, säger forskare.

För bara ett år sedan hade det varit svårt att föreställa sig ett EU och Europa där stängda gränser, återinförda gränskontroller och dagliga tak för hur många flyktingar som släpps in är vardag. Inte heller att grupper av länder öppet gör uppror mot gemensamma beslut och vägrar verkställa dem, som till exempel Ungern och Polen gör i fråga om flyktingkvoterna.

David Cadier, äldre gästforskare på Utrikespolitiska institutet, ser flyktingkrisen som den akutaste existentiella krisen för EU någonsin.

– Den hotar hela det europeiska projektet mer än krisen i eurozonen, än krisen i Ukraina eller till och med risken att Storbritannien går ur EU, anser han i en e-postintervju.

Enligt honom är det inte omfattningen av krisen som är problemet utan hurdana beslut de europeiska regeringarna enskilt har fattat: inskränkta, självcentrerade och valtaktiska.

EU-kommissionen vädjar till länderna att slopa gränskontrollerna så snabbt som möjligt – men åtminstone Danmark meddelade i veckan att kontrollerna fortsätter.

Humanitär kris stundar

FN:s flyktingorgan UNHCR varnar för att en omfattande humanitär kris står inför dörren och att den har uppstått på grund av Europas oförmåga att hantera flyktingsituationen.

– Vi tycker att EU borde kunna hantera det här. Det handlar om en miljon flyktingar på femhundra miljoner invånare i ett rikt område. Det går inte att stoppa människor som flyr från krig och förföljelse, men man kan hantera det på ett ansvarsfullt sätt – och det sker inte i dag. Det värsta är de stängda gränserna, säger Fredrik Sperling, pressekreterare på UNHCR i Nordeuropa.

Enligt honom måste EU komma fram till en gemensam flyktingpolitik.

– Det kan inte vara bara några få länders ansvar att ta emot flyktingar, säger han och räknar Finland till de länder som burit sitt ansvar tillsammans med Sverige, Tyskland, Grekland och Italien.

Enligt honom är det läget i Grekland som har fått organisationen att reagera kraftigare.

– Situationen där har drastiskt har försämrats på kort tid för att Makedonien nästan hela tiden håller gränsen stängd. Den humanitära situationen i byn Idomeni är fruktansvärd. Omkring tiotusen flyktingar är utan tak över huvudet, det är kallt, blött och det regnar. Barn riskerar att bli sjuka.

Sperling säger att kvinnorna och barnen nu utgör över hälften av flyktingarna. Orsaken till att allt fler vågar sig på den riskabla färden mot Europa vet man inte med säkerhet, men det spekuleras i att de hårdare villkoren för familjeåterförening i många länder är en faktor.

Fakta

Över 120 000 på två månader

132 791 personer har anlänt över Medelhavet fram till den 29 februari i år.

123 246 av dem har anlänt till Grekland, 9 087 har anlänt till Italien och 458 till Spanien.

1 015 078 personer anlände över Medelhavet i fjol.

410 personer har dött eller saknas i år efter färden över Medelhavet.

Av de personer som anlänt 2016 är 34 procent barn, 20 procent kvinnor och 47 procent män.

De tre största ursprungsländerna är: Syrien (41 procent), Afghanistan (27 procent) och Irak (17 procent).

Källa: UNHCR

I onsdags föreslog EU-kommissionen att Grekland och andra EU-länder längs med migrationsrutterna skulle få extra nödhjälp på 300 miljoner euro i år och 200 miljoner euro årligen under de två följande åren. Förslaget måste godkännas av medlemsländerna och EU-parlamentet.

Populister trycker på

Forskaren David Cadier säger att medlemsstaterna ofta har varit oeniga också tidigare men alltid i slutändan hittat en gemensam lösning. Som exempel tar han sanktionerna mot Ryssland som har godkänts i flera omgångar trots att medlemstaterna har vitt skilda åsikter om relationerna till Moskva.

– Att ensidigt stänga gränser riskerar att undergräva hela maskineriets bas, antingen det gäller symboler som de öppna gränserna och gemensamma lösningarna eller institutionerna som Schengen, konstaterar Cadier.

Problemet den här gången är som Cadier ser det att lösningarna inte bara borde överbrygga klyftorna mellan länderna utan också mellan regeringarna och väljarkåren.

– Få regeringar verkar vara redo att hoppa över de här klyftorna eftersom de är under påtryckning av populistiska krafter hemma som alltid är redo att utpeka syndabockar och erbjuda förenklade lösningar på komplexa problem.

Fakta

Över 120 000 på två månader

132 791 personer har anlänt över Medelhavet fram till den 29 februari i år.

123 246 av dem har anlänt till Grekland, 9 087 har anlänt till Italien och 458 till Spanien.

1 015 078 personer anlände över Medelhavet i fjol.

410 personer har dött eller saknas i år efter färden över Medelhavet.

Av de personer som anlänt 2016 är 34 procent barn, 20 procent kvinnor och 47 procent män.

De tre största ursprungsländerna är: Syrien (41 procent), Afghanistan (27 procent) och Irak (17 procent).

Källa: UNHCR

Andra källor: Reuters, al-Jazira, BBC, Guardian, Frontex, IOM, UNHCR

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33