Stämningsfullt muminmuseum populärt bland turister – Keiko Morishita från Japan flyttade till Finland på grund av mumin

Den älskade författaren och konstnären Tove Janssons muminsamling har fått ett nytt, stämningsfullt hem. Muminmuseet i Tammerforshuset har under sin första månad lockat mängder av muminentusiaster från både när och fjärran.

När man stiger in i den lugna och dunkla utställningslokalen får man en påminnelse om varför Mumin är älskad världen över. Den stämningsfulla färgsättningen och de stora illustrationerna skapar en känsla av en annan värld.

Plötsligt fylls salen av ett susande, dånande ljud som förflyttar sig genom utrymmet.

– Det där är kometen, säger Monika Antikainen som är museiamanuens på Muminmuseet.

Tove Janssons tolv mest kända muminböcker, tre av dem bilderböcker, har alla sin egen plats i basutställningen som fått sitt namn av boken Hur gick det sen? Men även Janssons andra böcker har illustrationer gjorda av henne själv. Illustrationernas originalversioner, tillsammans med 30 tredimensionella tablåer, utgör utställningens stomme.

Största delen av tablåerna har skapats av Janssons partner Tuulikki Pietilä men också delvis av Jansson själv och hennes vän Pentti Eistola.

Utställningen är inte i första hand till för barn, men det finns saker att upptäcka också för de små. Några guldkorn är trollkarlens hatt som man kan gå in i och se sin egen skugga få älghorn eller rufsigt trollhår och den enorma versionen av bilderboken Hur gick det sen? där man kan gå in mellan sidorna.

Passionerade muminfantaster från Japan

Museet öppnades i mitten av juni och fick då uppmärksamhet i Finland men också bland annat i Japan, Ryssland och Storbritannien. Målet är att få 200 000 besökare per år.

– Under vår första månad hade vi 17 500 besökare, så om takten förblir den samma kommer vi att nå målet, säger Antikainen.

Bredvid tablåerna kan man lyssna på snuttar ur muminböckerna på finska, svenska, engelska, ryska och japanska. Väljer man svenska är det Tove Jansson själv som läser.

– Det skulle finnas behov för ljudklipp och texter på kinesiska, eftersom det också kommer många grupper från Kina, säger Antikainen.

Monika Antikainen i Muminmuseets läsebibliotek. Bild: Lehtikuva/Anna Hellberg

Flest är ändå japanerna. Mumin har redan länge varit ett kultfenomen i landet.

Atsuko Ando och Midori Osava står i Tammerforshusets aula bredvid några stora muminfigurer i papp.

– Den är väldigt tjusig men har också ett djup, säger Ando om utställningen.

– Varje karaktär har sin egen historia.

Kvinnorna är i Finland på en paketresa med mumintema. De har redan besökt Klovharun i Borgå skärgård där Tove brukade tillbringa somrarna tillsammans med sin partner Tuulikki Pietilä. Resans nästa destination är Nådendal.

Med dem är Keiko Morishita. Hon är på en muminresa av ett längre slag.

– Jag flyttade från Japan till Finland för 22 år sedan på grund av mumin, säger Morishita på finska.

Hon har trivts bra i mumins hemland. Nu har hon anslutit sig till gruppen för att än en gång besöka alla muminplatser tillsammans med sina landsmän.

Akvareller målade av Tove Jansson. Bild: Lehtikuva/Jari Kuusenaho

Orkesterverk och ny utställning

I augusti utökas museet med en till utställning. Den kommer att följa med mumintrollens uppkomst och utveckling; allt från Toves första muminbilder till serietecknandet som gjorde mumin till ett internationellt fenomen.

Utställningen öppnas på Janssons födelsedag den 9 augusti. Då hålls också en konsert med uruppförande av Jonne Valtonens orkestersvit. Verket är baserat på Janssons novellsamling Det osynliga barnet och uppförs av orkester, solister och barnkör.

Samma dag öppnas också en ateljé där man kan bekanta sig med Toves arbete och tekniker i praktiken. Det kommer att ordnas workshoppar till exempel för skolklasser. 

Muminhuset på Muminmuseet i Tammerfors. Bild: Lehtikuva/Anna Hellberg

Fakta

Muminmuseets topp 3

1. Muminhuset: Den största tablån är ett stort, oerhört detaljerat muminhus där man kan kika in i rummen.

– Muminhuset är museets hjärta och väldigt populärt, säger museiamanuens Monika Antikainen.

Tove Janssons och hennes bror Per Olov Janssons bok Skurken i muminhuset är baserad på fotografier av huset.

2. Skraptekniken: Illustrationerna till bland annat boken Trollvinter är gjorda med skrapteknik där man skrapar fram bilden ur en svart yta.

– Tekniken ger ett annorlunda djup och en annan anda till bilderna, säger Antikainen.

3. Stämningen: Det är rätt mörkt i museet för att illustrationerna ska bevaras, men samtidigt skapar mörkret en lugn miljö.

– Det som besökare ofta först reagerar på är den dämpade, stämningsfulla atmosfären. Det är som att stiga in i en annan värld, säger Antikainen.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33