Helsingfors vill se hela reformen i soptunnan – Vanda sonderar för gemensamt krismöte

Bredsidan mot landskaps- och vårdreformen i Helsingfors växer, då Helsingfors stadsstyrelse ger tummen ner. Vanda sonderar nu ett möjligt jättemöte för metropolstädernas fullmäktige.

Landskaps- och vårdreformen riskerar skada Helsingfors möjligheter att fungera som tillväxtcentra, minska svängrummet för investeringar, orsaka demokratiunderskott och skada vårdstigarna som byggts upp inom HNS, anser Helsingfors stadsstyrelse.

Det är enbart tummen ner för landskaps- och vårdreformen i det utlåtande som Helsingfors stadsstyrelse godkände på måndagen.

Hela fullmäktige ska behandla utlåtandet den 4 april.

Oron över metropolområdets framtid har också fått ordförande för Vandafullmäktige Antti Lindtman (SDP) att sondera för ett eventuellt gemensamt krismöte för metropolstädernas alla fullmäktigeledamöter. Någon tidpunkt är ännu inte fastslagen.

Antti Lindtman (SDP) har närmat sig alla stadsfullmäktie i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla och föreslagit ett gemensamt jättemöte om landskaps- och vårdreformen. Helsingfors har redan prickat in ett extra "reformfullmäktige" 4 april. Bild: Lehtikuva/Roni Rekomaa

"Förslaget har inte blivit bättre"

– Det är ett tungt konstaterande i utlåtandet, då det slår fast att det vore mindre skadligt och kostsamt att frångå hela reformen är att genomföra den, säger Silja Borgarsdóttir Sandelin (SFP), suppleant i stadsstyrelsen på måndagen.

"De lösningar som gjorts i olika skeden av beredningen har fört reformen ännu längre ifrån sina ursprungliga mål. Att lämna en länge beredd reform ogjord är inte ett misslyckande, utan att erkänna realiteter. Att slopa reformen minskar besvär och kostnader mer än att genomföra den", skriver staden i sitt utkast om vårdreformen.

De centrala problemen som Helsingfors listar är hur demokratin fungerar då det planeras ett landskapsval som man inte hunnit slå fast substansen i. "Att tillhöra landskapet Nyland ger inget mervärde till helsingforsarna", lyder utlåtandet.

Möjligheterna att påverka sin egen tillväxtpolitik försämras, anser staden, och också möjligheterna att investera. De växande skatteintäkterna har hittills varit en säkerhet för stadens möjligheter att göra större investeringar, och om skatteintäkterna dramatiskt minskar medan stadens lån finns kvar kommer den relativa skuldbördan att växa plötsligt jämfört med intäkterna.

Vill behålla räddningsväsendet

Helsingfors befarar att reformen skapar nya gränser där det inte funnits sådana, som mellan social- och hälsovården och skolorna och dagvården, och mellan lokal polis och räddningsverk.

Helsingfors vill behålla räddningsväsendet i huvudstaden. Reformen har inte alls beaktat speciella förhållanden som hamnar och flygfält, underjordisk byggande och byggande på höjden, och alla storevenemang, skriver staden.

Borgarsdóttir Sandelin säger att Helsingfors har satsat mycket på specialkunnande och hög utbildning inom räddningstjänsten, och oroar sig för att det försvinner. Staden befarar att det landar en extra räkning hos staden om den framöver måste komplettera landskapets räddningsverk med huvudstadsspecifika tjänster.

– Vill man komplettera med något så krävs det investeringar, och investeringar skulle också bli svårare att göra, säger Borgarsdóttir Sandelin.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00