Stadsplaneringsexperten Jan Gehl: Stadens själ och hjärta är människor som möts

Människans upplevelse av stadsrummet gör staden levande och attraktiv. Det vi behöver är urbana oaser där människor kan mötas. Så säger danske legenden inom stadsplanering, Jan Gehl. Han har arbetat för mänskligare städer i snart sextio år.

– Jag måste få berätta om fru Lan. Sedan har jag berättat färdigt, säger arkitekten och professorn Jan Gehl.

Vi sitter kring ett småtrist bord i ett vanligt mötesrum på arkitekturavdelningen vid Aalto-universitetet i Otnäs i Esbo.

Han har precis avslutat sin föreläsning på närmare två timmar för ett sprängfullt auditorium med studenter, arkitekter, stadsdirektörer, professorer och politiker. Efter decennier av enträget arbete för en mänskligare stadsmiljö är Gehl en visionär som man lyssnar på.

Gehl är 80 år och ganska trött efter ett långt blixtbesök i Helsingforsregionen med tidig start i Köpenhamn på morgonen och retur sent samma kväll. Orken och drivkraften kommer från missionen att främja betingelserna för goda urbana miljöer där själen och hjärtat är människor som möts. Alltså miljöer som utgår från mänskliga behov och dimensioner och resulterar i att folk tar plats och trivs i rummet mellan byggnaderna.

Och nu kommer vi till fru Lan.

– Fru Lan arbetar på den danska ambassaden i Vietnam. Hon hade besökt Köpenhamn och var väldigt uppspelt över den pågående babyboomen i Danmark. Jag undrade mycket över babyboomen för faktum är att den danska nativiteten ingalunda är på väg upp, snarast tvärtom. Danmark myllrar inte av barn.

Sedan förstod Gehl vad fru Lan hade upplevt. Hon hade sett barn som cyklar överallt, barn som syns och hörs, barnvagnar på rad utanför kaféer och unga människor i parker, på torg och på gator. Köpenhamn är en barnvänlig stad och barnen är starkt närvarande i stadsbilden.

– I fru Lans hemstad är den oavbrutna trafiken livlig och farlig, förorenande och bullersam. Stadsrummet är hektiskt, inte avsett för mänskliga möten och allra minst för barn. I storstäderna i Vietnam ser man helt enkelt inte barn eftersom barn inte kan röra sig ensamma utanför trygga hemgårdar och skolgårdar.

Människor är inte tegel

Barn- och människovänliga Köpenhamn har Jan Gehl att tacka. Det var redan 1962 som Gehl hörde till initiativtagarna till en ny utveckling i den danska huvudstaden, och han lade grunden till gågatan Ströget som ursprungligen var ett experiment.

Fast i starten, 1960 som ung nybliven arkitekt vurmade även Gehl för modernismens ideal där stora byggnader står glest och gatorna är ändlösa ödsliga stråk som domineras av bilar. Men så träffade han sin blivande hustru, psykologen Ingrid Mundt som dristade sig att ifrågasätta modernismen.

– Hon och hennes psykologvänner ville veta varför arkitekterna är mer intresserade av tegel än människor. Varför man oftast fotograferar arkitektur tidigt på morgonen då inga människor syns.

Det ska vara bra att bo i en stad. Tyvärr har jag ibland känslan att man vet mera om lyckliga betingelser för den bengaliska tigern och den kongolesiska gorillan.

I dag, nästan sextio år senare, är han en legend inom stadsplanering, visserligen pensionär men han reser världen runt för att föreläsa utifrån sitt senaste verk "Cities for people", som har utkommit på "nästan alla kända språk", som Gehl säger, utom finska och svenska.

För alla mellan åtta och åttio

Gehl reser för att främja stadsmiljöer där alla mellan åtta och åttio är lyckliga.

– Det ska vara bra att bo i en stad, staden ska fungera enligt hållbara ekologiska principer och vara hälsosam. Tyvärr har jag ibland känslan att man vet mera om lyckliga betingelser för den bengaliska tigern och den kongolesiska gorillan.

Gehl påminner om att människan är ett socialt djur med stort behov att möta andra, och att allmänna platser är bra platser för möten. Folk har dessutom allt mera fritid och därmed tid för umgänge. En allmän plats ska givetvis vara attraktiv, en oas som folk söker sig till. Det betyder bänkar, träd, bilfritt och rum för fotgängare.

– Att bygga tätt betyder ingalunda högt. Höga hus skapar skuggor och vinddrag, säger Jan Gehl. Bild: Leif Weckström

Hållbara städer har också en fungerande kollektivtrafik som skonar miljön och står för alternativet till att åka bil. Och en hälsosam stad är bland annat ett tätt byggt samhälle som får folk att röra sig till fots eller på cykel tack vare rimliga avstånd.

Gehl hänvisar till nya rön som har publicerats i den brittiska tidskriften The Lancet, där man säger att folk i förorterna mår sämre än folk i innerstäderna helt enkelt för att innerstadsborna promenerar mycket tack vare korta avstånd till butiker, parker och service. I förorten är folk tvungna att använda bilen.

Han poängterar att tätt ingalunda betyder högt, höga hus skapar skuggor och vinddrag.

– Paris och Barcelona hör till världens mest tätt byggda städer, och känns inte alls så, tvärtom är städerna bland de mest trivsamma man kan tänka sig.

New York, Moskva, Melbourne

Gehl talar inte för döva öron, hans arbete för mänskliga miljöer syns i städer som New York där man gjorde Times Square till fotgängarområde och Moskva där man har röjt undan parkeringsplatser på huvudgatan Tverskaja för att få rum åt fotgängare. Och också städer som Melbourne, Kapstaden, São Paulo och Shanghai arbetar enligt Gehls principer för att förbättra vardagen.

Men det är Köpenhamn som har lyckats vända utvecklingen rentav så att det mänskliga gaturummet är trumfkortet i turism och marknadsföring.

– I bakgrunden finns ett systematiskt arbete med att dokumentera stadslivet, och frågan som ställdes för snart sextio år sedan var vem som skulle bli lyckligare, folket eller bilen. Utan en omsorgsfull kartläggning hade beslutsfattarna inte gått så helhjärtat in för att skapa en ny stad.

– Än i dag utgår Köpenhamns kommunala strategi från principen om att staden är till för människor. När vi började var det många som himlade sig och menade att danskarna inte är som italienare som alltid har träffats utanför hemmets väggar. I dag är köpenhamnarna mer italienska än italienarna.

Gehl är inte blind för den negativa sidan av dragningskraften i Köpenhamn, bostadspriserna är höga och oöverkomliga för många.

– Men det är inte omöjligt att fatta beslut som reglerar bopriserna. Det handlar om politisk vilja.

Skyll inte på klimatet

Han avfärdar resonemanget om att klimatet sätter hinder för urbant gatuliv i städer som Helsingfors.

Cykeltrafiken ska vara så trygg att en tioåring kan cykla tvärs genom hela staden, säger Jan Gehl och hänvisar till Köpenhamn där man lyckats med det konststycket. Bild: Leif Weckström

– Att skylla på uselt väder är bara en dålig ursäkt. Under en stor del av året kan också helsingforsarna träffas utomhus. Det gör man till exempel i Kanada, och Köpenhamn har i själva verket ett trist klimat med mycket regn och svåra vindförhållanden.

Det är flera år sedan Gehl besökte Helsingfors och hade tid att se sig omkring, så han vill inte dryfta den rådande stadsplaneringspolitiken. Men på frågan om vad han tror om stadsboulevarder lyser Gehl upp:

– Det kan inte gå fel. Stadsboulevarder är formatet för nya urbana miljöer där människan kommer till sin rätt.

Fenomenal cykelkultur

Vi pratar också om den fenomenala cykelkulturen i Köpenhamn där cyklister, fotgängare och bilister har självklara och tydliga revir som alla följer. Hemligheten är enligt Gehl ett målmedvetet och långsiktigt arbete med att skapa sunda attityder och respekt för alla parter i trafiken.

– I dag cyklar ungefär hälften av köpenhamnarna till jobbet. På cykel färdas allt från affärsmän och gravida kvinnor till mormödrar och småbarn. Cykeltrafiken ska vara så trygg att en tioåring kan cykla tvärs genom hela staden. Trafikvett till fots och på cykel kommer in redan i dagvården och småbarnsskolorna, småbarnen lär sig att cykla i stadsmiljön och det speglar sig i dagens Köpenhamn. På gatorna i innerstaden har vi inte längre blådårarna som trampar på som om de kämpar om guld i Tour de France.

Profil

Jan Gehl

Född: 1936 i Köpenhamn.

Familj: Hustru och tre vuxna barn och flera barnbarn. ”Mina döttrar förbättrar världen, min son tyckte att någon i släkten måste tjäna pengar”.

Yrke: Arkitekt och professor i stadsplanering. I dag är han pensionär och ”senior advisor” i Gehl Architects.

Idealstad: Venedig.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00