Stadslobby 1912 och 2017

Precis som i dag, hänvisade man 1912 till urban tillväxt och internationalisering.

Kan historien lära oss? Javisst! Låt oss ta en titt på det nya C21-samarbetsnätverket för våra städer och dess direkta förebild i historien, Finlands stadsförbund. I september 1912 hölls de första stadsdagarna i Helsingfors. Initiativet kom från fullmäktigeledamöter från Kuopio. Under hanteringen av brännvinsproblemet började nämligen savolaxska stadspolitiker överväga fördelen av att ha "samarbete och interaktion" mellan städerna i de viktigaste kommunala frågorna.

Sagt och gjort, stadsförbundet stiftades. I dag har vi inte längre förbundsformen eller spritfrågan – det finns en social- och hälsovårdsreform och en växande huvudstad. Utmaningarna i stadsutvecklingen har förblivit desamma och de skiljer sig från statspolitiken. För 115 år sedan fanns en stark man i bakgrunden, senator och advokat Otto Stenroth, som då var vice ordförande för Helsingfors stadsfullmäktige. I dag har vi en duktig jurist och borgmästare som ledare för den moderna rörelsen, Jan Vapaavuori.

Vad kan man säga om Stenroth och Vapaavuori? Båda representerar borgarklassen, en traditionell och stark grupp i städerna. Båda har tillräcklig värdighet och ambition för nationellt inflytande och de ser kommunpolitiken som en viktig plattform för sin egen samhällsverksamhet. Stenroths projekt, Finlands stadsförbund, var en kraftfull intressegrupp för urban politik fram till 1993. Sedan slogs det (tyvärr) samman med Finlands kommunförbund. I dag fyller C21 tomrummet.

Bakgrunden till båda stadsnätverken är en politisk brytningstid. Stenroth talade vackert om det "gamla borgerskapet" och dess unisona engagemang. På 1910-talet kanaliserades det före detta borgarståndets rättmätighet till nya partier och intressegrupper. I början av 2000-talet vill städerna separera sig från nationell, statlig och regional politik. För Vapaavuori är det fråga om att försvara stadskulturen och tala för urbana identiteter.

Vad åstadkom Finlands stadsförbund, vad kan C21 åstadkomma? Precis som i dag, hänvisade man 1912 till urban tillväxt och internationalisering. Förbundet behövdes för att styra den kommunala utvecklingen enligt europeiska förebilder. Stenroth & co sökte inspiration och entusiasm från storstäder på kontinenten och Norden. I dag resonerar Vapaavuoris anhängare utifrån urbanisering som en global megatrend.

Historien upprepar sig också i förhållande till staten. Ideologin och separationsandan sammankopplas. För hundra år sedan uppfattades den kejsarstyrda statsformen vara kraftlös. Nu riktas kritiken mot dagens "kejsare", det vill säga statsministern och hans regering. Under Stenroths tid uppfattades de ledande städerna styra utvecklingen. Nu vill man bredda de urbana intressena under Helsingfors politiska ledning.

Huvudstadslobbyn väcker starka känslor utanför. Många huvudstäder är äldre än nationen eller staten. De är attraktiva metropoler och tillväxtområden, vilket skapar spänningar i förhållande till det övriga landet. Någonting kunde Vapaavuori dock lära sig från sin tidigare kollega Stenroth, som blev senator i Paasikivis senat 1918: det självständiga Finland mår bäst genom samarbete mellan hela folket, mellan provinserna och städerna.

Laura Kolbe professor i europeisk historia vid Helsingfors universitet och stadsfullmäktigeledamot (C)

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning