Stadsboulevarder öppnar för 80 000 boende

Pilotprojekt. En av de första stadsboulevarderna byggs när Hagnäs bro rivs och det uppstår en hel del plats att bygga på stranden i Hagnäs och mot Fiskehamnen. Biträdande stadsdirektör Anni Sinnemäki säger att siktet till 2050 är att Helsingfors växer med en kvartsmiljon boende.Bild: Leif Weckström

Blott Helsingfors har en urban innerstad som man kan bygga tätare. Och det främsta alternativet är nytt boende längs stadsboulevarderna. Anni Sinnemäki påpekar att stadsboulevarderna ändå tillför endast en tredjedel av allt nytt som ska byggas inom trettio fyrtio år.

Biträdande stadsdirektör Anni Sinnemäki, Gröna och med ansvar för fastighetsväsendet och stadsplaneringskontoret i Helsingfors, tar det lugnt och låter sig inte störas av kritiken mot de planerade stadsboulevarderna. I den nya generalplanen, som är det riktgivande dokumentet för planeringen på sikt och sträcker sig till 2050, ingår att man bygger om de stora ut- och infartslederna till stadsboulevarder på avsnitt som når ungefär ända till Ring I.

Förslaget har retat upp boende i grannkommuner och ännu längre bort som Tusby, Nurmijärvi och Kyrkslätt som av hävd har kunnat köra sin personbil in på motorvägsliknande trafikleder till absoluta innerstaden. Handelskammaren i Helsingfors ogillar stadsboulevarderna för enligt den kan kommersen i butiker, varuhus och krogar inte överleva om inte konsumenterna når ända fram i egen bil. Handelskammaren menar också att alla de nya dyra stora parkeringsgaragen kan komma att stå tomma om man inte sörjer för privatbilismens betingelser.

Närings-, trafik- och miljömyndigheten i Nyland, NTM-centralen säger att stadsboulevarderna betyder att trafiken på infartslederna blir trögare och att de nya gatorna förutsätter att man inför trängselskatter. NTM-centralen säger också att man behöver planera stadsboulevarderna ur hela regionens synvinkel.

Och stadsforskare som Mari Vaattovaara och Anssi Joutsiniemi uppfattar stadsboulevarderna som paradoxala för att Helsingfors utgår från tanken om att bygga till i parker, vid vatten och ovanpå motorvägar i stället för att söka alternativ i den befintliga glest bebyggda samhällsstrukturen.

I generalplanen, som ska godkännas i stadsfullmäktige i höst, utgår man från att Helsingfors växer från nuvarande drygt 630 000 boende med omkring 250 000 fram till 2050. Om trettiofem år ska stadens invånartal alltså närma sig 900 000 och det är i strävan att bereda rum för alla nya helsingforsare som man har kommit på tanken att bygga om de stora lederna till boulevarder med trädbestånd, bostadshus på var sin sida, rum för företagande och jobb samt spårväg vid sidan om bilism.

Från Malm till Vanda i spårvagn

För Anni Sinnemäki råder ingen tvekan om att stadsboulevarderna är ett viktigt redskap i arbetet med att planera för tusentals nya helsingforsare.

– Boende längs med stadsboulevarderna svarar ändå bara för en tredjedel av det totala behovet fram till 2050. Vi ska bygga till i till exempel Kvarnbäcken och Havsrastböle, längs den planerade Spårjokern som går tvärs över och så finns Malms flygplats som är ytterligare ett område med betydande potential för större boendekvarter. Från Malm kan man förlänga den planerade spårvägen vidare till Vanda.

Hon poängterar samtidigt att stadsboulevarderna inte är någonting som Helsingfors har för avsikt att driva igenom ensam och utan samarbete med Esbo, Vanda och den övriga huvudstadsregionen.

– I våra närmaste grannkommuner finns fungerande kollektivtrafik och kritiken mot stadsboulevarderna har inte varit lika hård som från kranskommuner som Nurmijärvi, Kyrkslätt och Tusby med svag kollektivtrafik, och därmed sämre möjligheter att ta sig in till Helsingfors. Folk som bor på längre håll kommer med egen bil och förestående förändringar känns svåra, säger hon.

Sinnemäki understryker att ifall trafikmängderna i huvudstadsregionen fortsätter att växa enligt nuvarande mönster blir läget ohållbart. Vid 2050 har Helsingforsregionen omkring två miljoner invånare som ska åka kors och tvärs.

– För att kunna hantera läget om 30–40 år behöver vi mera spårvägar och andra alternativ till kollektivtrafik, säger hon och påpekar samtidigt att personbilarnas andel i den interna trafiken i Helsingfors i dag är nere i 23 procent. Resten rör sig i kollektivtrafik, till fots och på cykel.

Stockholm, Rom, Manhattan

Sinnemäki säger att allt tyder på att barnfamiljer väljer att bo i innerstaden. Barnfamiljer bor i mindre bostäder än de skulle på avstånd från innerstaden och föredrar det främst för närheten till service och jobb. För en del är innerstadsboende också ett alternativ som gör livet bilfritt.

– Man ser trenden tydligt i Stockholm och Rom och även på Manhattan. Ingenting tyder på att utvecklingen skulle gå i motsatt riktning hos oss. Och det betyder att vi behöver bygga för barnfamiljer också, inte bara små ettor, säger hon och noterar att ifall byggföretagen fick välja skulle de bara bygga enrummare.

Helsingfors har möjlighet att påverka eftersom man kan reglera ytor och volymer i detaljplaner för tomter och kvarter.

Första möjligheten att bygga stadsboulevard och boende för också barnfamiljer kommer i pilotprojektet som handlar om att riva nuvarande Hagnäs bro och ersätta den med en lägre som därmed upptar betydligt mindre ytor eftersom ramperna försvinner.

– Det uppstår en hel del byggmark ungefär mellan Havshagen och Hagnäs torg och mot Fiskehamnen. Andra pilotprojekt där stadsboulevarder ter sig naturliga är Degerö och Drumsö. Till exempel är Västerleden och dess ramper på Drumsö redan nu i sitt slutskede och behöver förnyas. Då kan man lika gärna bygga om enligt principen om en stadsboulevard. Där är den naturliga spårvägen förstås metron.

Sinnemäki berättar stolt att Stockholms stad i arbetet med att bygga om det så kallade Slakthusområdet, som ligger söder om innerstaden, till bostadsområde för 4 000 boende tar modell av stadsboulevarderna i Helsingfors.

– Stockholms stad ser boulevarderna som ett bra sätt att förena stadsdelar, bygga urbana trafikleder och skapa rum för mera boende i en förlängning av innerstaden.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00