"Spritrally" på färjorna, arbetsresor – så vill De gröna skära i företagsstöd

Kastar in brandfackla. De gröna föreslår att gallra i företagsstöd för 810 miljoner, men förslaget om passagerarfärjorna får en bredsida av Sjömansunionen.Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Passagerarfärjorna hör till dem som får en släng av sleven i De grönas lista över företagsstöd som bör gallras. Det säger partiledare Touko Aalto då budgetveckan kör igång.

När budgeten för nästa år debatteras i riksdagen den här veckan är De gröna besvikna över att löftet om att gallra i företagsstöden runnit ut i sanden. Regeringen satte i våras som mål att flytta över pengar från företagsstöd till utveckling och innovation.

Det säger De grönas ordförande Touko Aalto som presenterade partiets lista över vilka företagsstöd som de är beredda att skära i, då han träffade politiska journalister på tisdagen.

– Jag vet att alla stöd har sina intressenter och förespråkare. Inom budgetramen är varje euro ett val, och då måste vi fråga oss om pengarna tjänar sitt syfte bra där de är, för att upprätthålla något gammalt, eller om det ska skapa något nytt, säger Aalto.

På De grönas lista föreslås företagsstöd för sammanlagt 810 miljoner gallras bort, där den största biten är energiskattesubventioner för 218 miljoner.

Den näst största kakbiten riktar sig mot trafik. Osthyveln i kilometerersättningar och avdrag för arbetsresor skulle spara 140 miljoner och den lägre skatten för diesel 100 miljoner, beräknar partiet. Andra skatterelaterade poster som De gröna skulle skära i är för torv, arbetsmaskiner, gruvornas energi, avskrivningar av inventarier och passagerartrafik. Också kompensationer för utsläppshandeln finns på listan.

"Vi måste kunna diskutera det"

I fråga om passagerartrafiken föreslår De gröna att 20 miljoner euro skulle skäras stegvis i restitutionen för bemanningskostnader i passagerartrafiken.

Touko Aalto säger att varje arbetstillfälle visserligen har ett pris när företagsstöden diskuteras.

– Men vi ska kunna diskutera vad som är vettigt och varför vi stödjer – för att uttrycka det tillspetsat – ett spritrally, säger Aalto.

Aalto, som själv är från Jyväskylä, säger sig ha funderat om servicekonsumtionen kan stanna i landskapen eller om "tio busslaster människor ska åka i väg till passagerarfärjan".

– Jag är medveten om att andra länder, som Sverige, har motsvarande subventioner, men vill ställa frågan vilka visioner som står bakom stöden.

De gröna motiverar förslaget med att trafiken subventioneras också på annat sätt, och gör sin konkurrensjämförelse med servicebranschen på landbacken.

Sjömansunionen: "Katastrofalt"

Den jämförelsen gör däremot inte rederierna eller sjömännen.

Sjömansunionens ordförande Simo Zitting säger att en nedskärning i återbetalningen för bemanningskostnader i Finland inte skulle leda till mera pengar i statskassan, och kallar förslaget för "idiotiskt".

– Varför skulle rederierna fortsätta verka under finsk flagg om kostnaderna blev en tredjedel mindre i till exempel Sverige, säger Zitting.

Restitutionen av bemanningskostnader innebär att skatter och avgifter på ombordpersonalens löner återbördas till rederiet – ett system som är i bruk i flera länder. Zitting påpekar att det är ett system som är godkänt av EU.

– Om rederierna flaggar ut så blir det inget mera i statskassan, säger han och tillägger att det är fråga om mellan fyratusen och femtusen jobb.

Enligt en utredning av Tammerfors universitet från i våras får sjöpassagerartrafiken indirekta stöd för drygt 240 miljoner årligen. Rapporten är beställd av hotell- och restauranglobbyn Mara.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00