Sprit och sex i det femte landskapet?

Bild: KSF Media

Att just kvinnorna drog i väg väckte också ont blod: Hur kunde de lämna ett krigsdrabbat land?

"Hon hade aldrig sett en full finne". Så säger min Stockholmskollega när hon redogör för ett samtal som hade förts vid familjens matbord. Lillasystern, yngre än de övriga i sällskapet, var förundrad över att finnar relaterades till fylleri. Varför talade de äldre i sällskapet om berusade finnar på parkbänkarna i city?

Stockholm har alltid varit en viktig plats för finländare. I dag lockar staden och det övriga riket till sig välutbildade unga, däribland många svenskspråkiga, och detta faktum ges rubriker i de finlandssvenska tidningarna.

Även i slutet av 1930-talet noterades en ökning av antalet "sverigefarare". Bland de svenskspråkiga var det kvinnorna som först packade kappsäckarna och en tidning valde därför att skriva om "kvinnornas folkvandring". Kvinnorna utgjorde en majoritet av dem som flyttade från Finland till Sverige på 1940-talet och i början av 1950-talet. En del arbetade på fabriker, exempelvis på chokladfabrik i Sundbyberg, andra som hembiträden eller på de bondgårdar som de svenska kvinnorna valt att lämna. Några verkade som skribenter och konstnärer.

Att just kvinnorna drog i väg väckte också ont blod: Hur kunde de lämna ett krigsdrabbat land? Det skrevs om lycksökerskor som ville gifta sig, men också om organiserad kvinnohandel och prostitution. Det här sättet att sätta rädslor i rörelse kan ses mot bakgrund av skillnaderna i levnadsstandard. Det är emellertid först och främst ett exempel på hur kvinnors mobilitet tolkas annorlunda än männens. Till en början beskrev avsändarlandets skribenter de problem som migrationen kunde medföra i könade termer och med anspelningar på sexualitet. Det verkar dock som om det var manliga parkbänksnötare som sågs som – och kanske gav upphov till – problem i Sverige, i mottagarlandet.

I finlandssvenska tidningar påpekade man att det var alldeles för lätt för svenskspråkiga att flytta till Sverige, som ju av forskare senare beskrivits som en femte finlandssvensk region. Också välutbildade, exempelvis ingenjörer, valde att arbeta i den snabbt expanderande svenska ekonomin. I slutet av 1940-talet fäste tidningarna vikt vid att landsbygden åderläts på folk – att den svenska jorden övergavs. "Blodtappning i norr" var ett begrepp som användes. Migrationen från de landskap som vetter mot Bottniska viken var omfattande, i synnerhet från enspråkigt svenska kommuner.

Politiker från dessa områden ställde krav på att finska språket skulle delges folket, det vill säga undervisas i folkskolan, i den skola som ett halvtsekel tidigare stärkt de språkliga gränserna. Först föreföll det parti som profilerade sig som svenskt inte att ha varit så värst intresserat av att göra finskan till obligatoriskt språk i folkskolan, men i trakter där flyttningsrörelserna var starka erbjöds undervisning i stor omfattning trots att obligatorium saknades. Också i dag har språkkunskaper av olika slag betydelse för de flyttningsrörelser som påverkar och utvecklar våra samhällen.

Ann-Catrin Östman docent och lektor i historia vid Åbo Akademi

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00